SLC:s mjölksamarbetsgrupp, som sammanträdde i tisdags i Helsingfors, efterlyser mindre byråkrati och bättre styrda stödsystem till aktiva jordbrukare.
På agendan under mötet var bland annat lönsamhetsutvecklingen på mjölkgårdarna.
– Lönsamhetsproblemen började 2014 i samband med Rysslandsembargot. Vi har fått små prisjusteringar efter det, men nu är vi rädda att förhöjda utgifter äter upp prisjusteringarna så att lönsamhetskurvan igen börjar gå nedåt. En följd av den dåliga lönsamheten är att investeringsviljan sjunker, konstaterar ordförande Mikael Österberg, ÖSP.
Generellt kan man säga att antalet producenter halveras vart tionde år, vilket innebär att färre producenter tar fram samma mjölkmängd.
– Vi skulle önska att denna effektivisering skulle synas i resultatet, säger Österberg.
Ett irritationsmoment är den massiva byråkratin som tar resurser från annat arbete.
– Vår trygga livsmedelsproduktion kommer inte per automatik. Vi har en säker produkt men den kräver en arbetsinsats.
Efterlyser korrekta fakta av journalistkåren
Den intensiva klimat- och miljödebatten som förs i medierna var också på tapeten under mötet.
– Eftersom journalistkåren har en väldigt stor påverkan på konsumenternas matval så efterlyser vi journalistik som är mer noggrann och som också skulle lyfta fram det goda med vår inhemska livsmedelsproduktion. Man värdesätter ofta inte inhemska produkter förrän man är utan dem. I Finland har vi framstående forskning, ren luft och ren natur samt jobbar med miljömässigt goda metoder. Därför är våra inhemska mjölkprodukter mer klimatsmarta än motsvarande importerade. Vi har vår vallproduktion som är bra både för Östersjön och klimatet och allt det här borde bättre komma fram i olika jämförelser, understryker Österberg.
Enligt Niclas Sjöskog är växthusgasutsläppen för att producera en liter mjölk i Finland 1,1 kilo koldioxidekvivalenter. Ute i världen är motsvarande siffra 2,5 kilo för samma mjölkmängd.
– Det här beror bland annat på vår effektiva produktion och på att korna äter vall, där majs på många håll är vanligast.
Bibehållen budget för jordbruksstöd
På den nationella stödsidan blir det inte så stora förändringar i år och aktuell för närvarande är slutbetalningen för 2019.
Gällande CAP27 vill mjölksamarbetsgruppen ha minst bibehållen budget för jordbruksstöden i framtiden.
– På miljöersättningssidan vill vi ha en fortsättning samt miljöersättningsåtgärder som är möjliga att genomföra. Gällande husdjurens välmående efterlyser vi en fortsättning med mer åtgärder som är anpassade för mjölksektorn.
Jonas Laxåback nämner bland annat satsningar på klövvård och biosäkerhet på gårdarna.
Under mötet diskuterades också bland annat private label-problematiken, som av många producenter uppfattas som ett otyg där man bygger in en falsk trygghet för konsumenten.
Avbytarverksamheten och LPA:s målsättning att bilda större enheter som producerar 40.000-50.000 avbytardagar väckte också diskussioner. Både SLC Nyland och ÖSP har lämnat in utlåtanden i ärendet och på Åland där avbytarsystemet haltar betänkligt skulle man vilja vara en del av samma system som på fastlandet.