Det ser åter ut som om arealerna med vårsådd av korn, vete och oljeväxter kommer att minska i år jämfört med sådden 2018. Däremot väntas havrearealen öka, närmast livsmedelshavre.
Det här framgår av spannmålsbranschens samarbetsgrupps årliga enkät bland jordbrukarna om skördeavsikterna inför odlingssäsongen.
Kornet fortsätter i alla fall vara största grödan. I fjol våras såg det nästan ut som om havrearealen skulle börja gå förbi kornarealen, men så blev det inte.
Tvärtom minskade havrearealen med cirka 13.000 hektar.
Höstgrödorna ökade kännbart
Man kan redan nu säga att arealerna med höstvete och råg ökat betydligt som en följd av goda såddförhållanden i det mesta av landet senaste höst. Enligt enkäten torde vi således ha närmare 44.000 hektar med höstvete och 42.000 hektar med råg.
Det ger i övrigt vid handen att vi kan överstiga självförsörjningsgraden för råg i år. En skörd på 4 ton per hektar skulle ge en samlad skörd på 168 miljoner kilo, men beroende på förhållandena under odlings- och skördesäsongen torde bara en del godkännas som brödsäd. Vi konsumerar litet på 100 miljoner kilo råg för brödsäd årligen.
Senast odlingsarealen var uppe i den här storleksklassen var 2000 och då översteg produktionen 100 miljoner kilo.
Också arealen med höstoljeväxter har ökat, men den är fortfarande liten, cirka 5.500 hektar.
Kumminarealen torde hållas på samma nivå som förr, kring 28.000 hektar.
Ganska stora kast i fjol
Gröngödslingsvallarna förväntas ännu stiga något, men det har man räknat med varje år utan att det förverkligats, åtminstone inte i den förväntade omfattningen. Nu skulle ökningen i alla fall bli på en något anspråkslösare nivå än tidigare, man räknar med att ha gröngödslingsvall på litet över 28.000 hektar mot litet på 24.000 i fjol.
Arealen med naturvårdsåker väntas bli på samma nivå som i fjol, cirka 155.000 hektar. Däremot räknar man med att trädorna minskar med knappa 10.000 hektar till litet under 60.000.
I enkäten från spannmålsbranschens samarbetsgrupp tillfrågas jordbrukarna om sina avsikter att så in sina arealer inför vårbruket. Det är cirka 850 jordbrukare som tillfrågats.
Avsikterna brukar hålla någorlunda när man jämför med vad som faktiskt händer ett par månader senare, fastän det kan finnas undantag som gröngödslingsvallen under tidigare år.
Åtminstone i fjol fanns emellertid ganska stora kast mellan såavsikterna på vintern och vad som sedan såddes. Jordbrukarna hade till exempel för avsikt att så in en havreareal på närmare 371.000 hektar, men det blev bara knappt 325.000.
I år har man räknat med att så foderhavre på sammanlagt cirka 256.000 hektar, vilket är 10.000 mindre än i fjol. Arealen med livsmedelshavre väntas å andra sidan öka med närmare 15.000 hektar till knappa 73.000. Hela nettoökningen av havre står alltså livsmedelshavren för.
Fjolårets förväntningar på i synnerhet mer livsmedelshavre var stora ännu under vintern men de förverkligades inte. Andelen havreareal med livsmedelshavre stannade vid cirka 18 procent. Det kan hända att en stor del av havren helt enkelt hade för låg hektorlitervikt för livsmedelshavre i fjol på grund av den besvärliga odlingssäsongen.
Störst intresse i västra Finland
Det största intresset för att odla havre finns ännu i västra Finland. Man räknar med närmare 109.000 hektar vilket visserligen är en minskning jämfört med i fjol men det handlar om bara 1.000 hektar.
Efter västra Finland kommer söder där man visserligen räknar med en minskning på cirka 6.000 hektar, men arealen är ändå på närmare 78.000 hektar. Intresset för havre har ökat i Österbotten, man räknar med en ökning på cirka 5.000 hektar till närmare 71.000.
Också i östra och norra Finland räknar man med ökningar av havrearealen.
Ser man på korn räknar man med en minskning på cirka 5 procent eller mer än 17.000 hektar till 358.000 hektar.
I år väntas också maltkornsarealen minska, det skulle bli med över 7.000 hektar eller hela 8 procent till litet under 81.000 hektar.
Det här kan ha ett samband med höga proteinhalter och små kärnor i partier som var avsedda för maltkorn i fjol.
Mindre med oljeväxter
När det gäller oljeväxterna nu i vår tyder en hel del på att den diskussion som förts kring betningsmedel och annat växtskydd har dämpat förväntningarna. Möjligtvis har jordbrukarna också beaktat att priset på oljeväxter inte är så gynnsamt jämfört med andra grödor som ofta tidigare.
Priset pressas bland annat av billig palmolja från Malaysia. Dessutom verkar exporten av oljeväxter från Kanada till Kina påverkas av det dåliga handelsklimatet mellan Kina och Nordamerika.
Man räknar således med att rybsarealen minskar med en femtedel till under 22.000 hektar och raps med en fjärdedel till samma areal som rybs. Visserligen har en litet större areal såtts in med höstoljeväxter, men den ökningen är bara 2.500 hektar och kompenserar inte vårens förväntade minskning.
Mera vete på grund av höstvete
Veterarealen ser ut att öka i år men det beror på den kraftiga ökningen av arealen med höstvete, över 30.000 hektar till närmare 44.000.
Det är södra Finland som står för långt största delen av ökningen, där vetearealen väntas öka med cirka 5.000 till närmare 77.000 hektar.
Arealen med vårvete väntas däremot minska från närmare 179.000 hektar i fjol till litet på 152.000 i hela landet i år, en minskning på cirka 27.000 hektar.
I år kan man också räkna med att mycket i praktiken kommer att avgöras av tillgången till bra utsäde i år. Utbudet på handelsutsäde lär vara mindre än i fjol, men kvaliteten bra.
