Åland Hushållningssällskap får i år mindre pengar från landskapet enligt det nya avtal för rådgivning och utvecklingsinsatser för primärnäringarna som landskapsregeringen godkände den 24 februari.
Mest pengar eller 468.000 euro får Hushållningssällskapet, men vd Jenny Enbär konstaterar att det innebär en sänkning med 20 procent jämfört med beloppen i det femåriga ramavtal som organisationen tidigare har haft med landskapet. Dessutom gäller det nya avtalet bara för ett år.
Det här blir vad Enbär kallar ”ett mellanår” i väntan på hur Ålands landsbygdscentrum i Jomalaby ska organiseras när landsbygdsutvecklaren Lena Brenner går i pension nästa år.
Dessutom planerar landskapsregeringen att flytta över stöden som ges åt primärnäringarna från jordbruksbyrån till Ålands penningautomatförenings ( Pafs) vinstmedel.
– Vi ställer oss tveksamma till att jämställas med idrottsföreningar och kulturella organisationer. Primärnäringarna har ändå en helt annan roll i samhället och det förutsätter sakkunskap att besluta om våra stöd, säger Jenny Enbär.
Satsningar behövs för skogens tillväxt
Ålands skogsvårdsförenings ordförande Johan Mörn anser att stödet för skogsbrukets rådgivning är mycket viktig i ett läge där både den senaste riksskogsinventeringen och en utredning om åländska kolsänkor konstaterat att tillväxten i de åländska skogarna behöver öka. Tillväxten i de åländska skogarna är nu sämst i hela landet.
– Läget är mycket viktigt just nu om vi ska svänga trenden för att få tillväxt och kolinlagring. Efter stormen Alfrida är det extra viktigt att sköta skogarna så att de växer bättre. Därför borde vi få mera resurser framöver för att utveckla skogsbruket, påpekar Mörn.
Beslutet om de nya avtalen och stödbeloppen för 2026 fattades av näringsministern Jesper Josefsson på föredragning av landskapsagronom Sue Holmström, som tidigare under flera år var vd för Ålands producentförbund ÅPF.
Där påpekas att primärnäringarna jordbruk, skogsbruk, fiske och vattenbruk ”tillsammans med den starkt integrerade livsmedelsindustrin utgör en strategiskt viktig sektor för Ålands ekonomi, samhällsutveckling, miljö och försörjningsberedskap”. Därför behövs en målinriktad utveckling och landskapsregeringen vill med det samordnade avtalet stärka samarbetet och även uppnå synergieffekter.
Fokus på marknad och klimatfrågor
Landskapsregeringens önskan är nu att särskilt fokus läggs på marknadsdriven utveckling, hållbarhet ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv där särskild vikt läggs vid förverkligandet av utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland samt klimatfrågor som berör primärnäringarna.
Även frågor kring vattenmiljö, vattenhushållning och biologisk mångfald samt försörjningsberedskap nämns som fokusområden.
För 2026 får Ålands Hushållningssällskap 468.000, Ålands Fåravelsförening 4 000, Andelslaget Ålands Maskinring 3.000, Föreningen Ålandsfåret 3.000, Ålands Fiskare 20.000, Ålands Fiskodlarförening 20.000 och Ålands skogsvårdsförening 120.000 euro. Totalt handlar det om 638.000 euro.