Vagkarta 6
Ju större miljönytta en jordbrukare producerar, desto mer stöd ska han eller hon få, säger Natur och Miljös verksamhetsledare Berndt Nordman.
Jordbruk

Miljörörelserna presenterade
färdplan för ett hållbart jordbruk

Rapporten ”Färdplan för ett hållbart jordbruk” kommer med många bekanta förbättringsförslag för det framtida jordbruket i Finland, men lanserar också några nya idéer.

Det handlar om kvävefixerande växter, växtföljden, ekosystemtjänster och att med investeringsstödsmedel underlätta strukturrationaliseringen för jordbrukare. Rapporten fokuserar på EU:s nästa gemensamma jordbrukspolitik, den CAP som sannolikt träder i kraft tidigast 2022.

– Ju större miljönytta en jordbrukare producerar, desto mer stöd ska han eller hon få, säger Natur och Miljös verksamhetsledare Berndt Nordman.

En del av åtgärderna som föreslås i rapporten har direkt återkoppling till växtodlingen eller djurhållningen och går om jordbrukaren så anser att förverkliga på gårdarna när som helst. De här åtgärderna tillämpas redan av många jordbrukare, som just kvävefixerande växter eller växtföljd.

De flesta åtgärder som rapporten behandlar är ändå stödberoende och direkta förslag för nästa CAP. Ekosystem är ett nytt förslag och hit vill man också flytta det existerande ekostödet. Också betesstödet är ett nytt förslag.

Enligt rapporten ska medel avsedda för jordbrukets investeringsstöd användas för att underlätta jordbrukets strukturomvandling för bönderna. Utöver att föreslå åtgärder så identifierar rapporten också olika miljöproblem som den anser att behöver åtgärdas, till exempel åkrar på torvjordar.

– Den här rapporten är en modig diskussionsöppning. Vi önskar era kommentarer här i dag och under de kommande månaderna, säger Nordman med en klar hälsning till intressegrupperna.

Vagkarta 2
SLC:s Mats Nylund understryker att vall i växtföljden, kvävefixerande växter och ett stort inslag av baljväxter är sådant som redan i dag tillämpas av jordbrukarna.

Mycket tillämpas redan i dag

SLC:s Mats Nylund understryker att jordbrukarna redan frivilligt tillämpar flera av åtgärderna redan i dag.

– Vall i växtföljden, kvävefixerande växter och ett stort inslag av baljväxter är sådant som redan i dag tillämpas av jordbrukarna. Att upphöra med odlingen på torvjordarna är utmanande, i synnerhet eftersom det slår väldigt hårt mot vissa enskilda gårdar. Att höja den ekologiska odlingsarealen till 30 procent kommer också att vara tufft, inte minst om det som produceras ska nå en fungerande marknad, säger han.

Nylund poängterar också vad lantbruket finns till för.

– Jordbrukets viktigaste uppgift ska vara att producera mat. Människan behöver mat varje dag, säger han.

Vagkarta 3
– Av rapporten kan man få uppfattningen att om man hittar på fler saker så finns det mer pengar att dela ut. En sådan mekanism har aldrig funnits i EU och kommer knappast heller att finnas i framtiden, säger MTK:s Johan Åberg.

MTK:s Johan Åberg talar om den ekonomiska samt den sociala hållbarheten och framhåller vikten av kompromisser.

– Gällande matproduktionen måste utgångsläget vara att vi ska producera betydligt mer mat kostnadseffektivt i framtiden, säger han.

Åberg varnar också för att man inte ska tro att det i framtiden finns mer pengar att fördela. Om alla åtgärder och förslag i rapporten skulle förverkligas skulle jordbruket bli ännu mer stödberoende.

– Av rapporten kan man få uppfattningen att om man hittar på fler saker så finns det mer pengar att dela ut. En sådan mekanism har aldrig funnits i EU och kommer knappast heller att finnas i framtiden.

Vagkarta 5
Det avgörande är trots allt om pengarna räcker till och om de kan riktas till rätt ställen, säger Janne Heliölä från Finlands miljöcentral SYKE.

Ger möjligheter till att gå vidare

Janne Heliölä från Finlands miljöcentral SYKE tycker att rapporten är bra och ger olika möjligheter till att gå vidare.

– Här finns många intressanta möjligheter gällande hur man ska ta sig an arbetet mot klimatförändringen, men vad gäller naturens mångfald finns här egentligen rätt så få tankar och lösningsförslag, säger han.

Heliölä är ändå kritisk till om det går att ordna om och blanda ihop olika stödformer. I den andra pelaren kommer det i framtiden att finnas kanske till och med 25 procent mindre pengar. Nya åtgärder kommer därför att vara särskilt svåra att finansiera.

Dessutom anser han att såväl målsättningen för ekoarealen på 30 procent av odlingsarealen och vårdbiotoper på 60.000 hektar är alltför högt ställda.

– Det avgörande är trots allt om pengarna räcker till och om de kan riktas till rätt ställen, säger han.

Våtmarksodlingen, som nämns i rapporten som ett alternativ, ser inte Heliölä heller som realistiskt att förverkliga i större skala.

Vagkarta 4
Marja-Liisa Tapio-Biström från Jord- och skogsbruksministeriet säger att rapporten har en gedigen faktagrund, men att frågorna som behandlas är en del av en större, mångfacetterad helhet och inte borde tas ur sitt sammanhang.
FOTNOT: Natur och Miljös, Suomen luonnonsuojeluliittos och BirdLife Suomis rapport ”Färdplan för ett hållbart jordbruk” hittar du på Natur och Miljös hemsida. Rapporten finns både på svenska och finska.