Miljövänner och militärer marscherar nu i samma led. Så kan man tolka den slutsats en arbetsgrupp vid Miljöministeriet och Försvarsministeriet drar i sin slutrapport.
Gruppen kom fram till att återställandet av våtmarker längs Finlands östgräns inte bara främjar naturen utan också klart stärker det finländska försvaret.
– Synergieffekterna är påtagliga och det finns en tydlig potential att hitta lösningar som främjar både miljö- och försvarsintressena, säger överdirektör Tarja Haaranen vid Miljöministeriet.
Hon ledde arbetsgruppen som överlämnade sin slutrapport till miljöminister Sari Multala (Saml) i mitten av juni. Arbetsgruppen tillsattes i oktober i fjol, och Landsbygdens Folk skrev redan tidigare under hösten om återställandet av våtmarker så att försvaret kan dra nytta av dem.
Arbetsgruppen bedömer att återställandet av våtmarkerna i öst och i norr förbättrar totalsäkerheten i det finländska samhället, samtidigt som biodiversiteten och naturen stärks.
Återställandet skulle ske på torv- och myrmarker som tidigare dikats och beskogats, speciellt där resultatet varit klent. Träden skulle huggas och dikena fyllas. Dessutom skulle man leda in vatten i tidigare torvtäkter.
– Det är tämligen lätt att återställa de här markerna i ursprungligt skick. På flera ställen har trädtillväxten inte tagit fart därför att dikningen inte fungerat. Det är inte heller svårt att leda in vatten i en torvtäkt, säger Tarja Haaranen.
Hon berättar att arbetsgruppens slutsatser baserar sig på några projekt där våtmarker återställts.
– Resultaten var tydliga, och försvarets representanter kunde konstatera att sådan terräng är fullständigt oframkomlig för stridsvagnar och tunga transportfordon.
Försvaret åker snålskjuts på miljön
– Försvarets nytta av återställandet kommer egentligen på köpet, säger Sami Heikkilä, specialsakkunnig på Försvarsministeriet och viceordförande i arbetsgruppen.
Den enkla tanken är att våta kärrmarker, under större delen av året, inte bär stridsvagnar eller andra tunga fordon.
– Genom att göra våtmarker och till exempel restaurerade kärr oframkomliga styr man en eventuell fiende till områden som är lättare att försvara, säger Heikkilä.
Han framhåller att drönarna inte ersatt traditionell materiel i krigföringen.
– Drönarteknologin utvecklas i rasande fart. Därför drog arbetsgruppen inte några långtgående slutsatser på basis av dagens teknologi.
Enligt arbetsgruppen finns det, längs gränsen mellan Finland och Ryssland, minst 180.000 hektar våtmarker som kan återställas så att försvaret kan dra nytta av dem. Finland har totalt mellan 4 och 5 miljoner hektar dikade myrar som kan återställas.
Ingen ekologisk konflikt
Tarja Haaranen säger att det inte finns en ekologisk konflikt mellan att hugga bort skogen på dikade kärr för att främja våtmarker.
– Visserligen fungerar träden inte längre som kolsänka, men då vattnet kommer tillbaka till kärren binder de mera kol.
Under arbetets gång tog arbetsgruppen också del av liknande planer i de baltiska länderna och i Polen. Samtliga har betydande våtmarker nära respektive gräns mot Ryssland.
Alla, utom Estland, har dessutom stora våtmarker nära Belarus. Enligt Tarja Haaranen har Polen kommit längst i utredningsarbetet.
Det har spekulerats i möjligheterna till ett Nato-samarbete kring restaurerandet av våtmarker.
– Det skulle vara naturligt, men även om flera Natoländer gjort liknande utredningar som vi, är det för tidigt att tala om ett Nato-samarbete, säger Sami Heikkilä.
Arbetet fortsätter i höst
Än så länge finns inga konkreta planer för hur och när restaureringen av de finländska våtmarkerna, med beaktande av försvarsaspekten, ska ske.
Arbetsgruppen föreslår dock fortsatta åtgärder för att omsätta sina iakttagelser i praktiken. Enligt Tarja Haaranen börjar arbetet på tjänstemannanivå i höst.
Var det, ur försvarssynpunkt är bäst att börja restaureringen av våtmarker tog arbetsgruppen inte ställning till. Det är en fråga för försvaret.
En springande punkt för fortsättningen är finansieringen. Programchef Maaret Väänänen vid Miljöministeriet sade i fjol till LF att kostnaderna för återställningsarbete i allmänhet går på 800-1.000 euro per hektar.
Räknat enligt det hamnar prislappen för att återställa alla våtmarker med försvarspotential på 140-180 miljoner euro.
Lika klart, som att allt inte kan ske i ett svep, om det ens någonsin sker, är att staten, som äger merparten av de berörda markerna, får stå för den största delen av fiolerna.
Enligt Haaranen finns det också ett intresse även bland privata finansiärer.
– Vi har sonderat bland några stiftelser. Privatpersoner verkar också intresserade, speciellt om åtgärderna gagnar försvaret.
Tarja Haaranen ställer ett stort hopp till EU:s följande finansieringsperiod. Den börjar 2028, men förberedelsearbetet pågår redan.
Det ursprungliga initiativet till att reda ut i vilken mån återställandet av myrmarker kan gagna försvaret kom från riksdagsledamot Pauli Aalto-Setälä (Saml) som i början av 2024 riktade en åtgärdsmotion i frågan till Riksdagen.
Hans tanke var att blöta kärrmarker är viktiga för den biologiska mångfalden och samtidigt svåra att forcera för stridsvagnar och tunga transportfordon.