Stormarna har inte blivit fler, men mildare vintrar och dålig tjäle i markerna medverkade till de svåra stormskadorna i Sveriges skogar åren 2005 och 2007. Det är en av slutsatserna som skogsskötselspecialisten Per Hazell från Skogsstyrelsen i Sverige presenterade vid Ålands Skogsvårdsförenings välbesökta vårmöte den 25 mars.
Över 170 intresserade kom till kongresscentret Alandica i Mariehamn för att efter den svåra nyårsstormen Alfrida ta lärdom av Sveriges erfarenheter från skogskatastrofer.
En rekommendation är att plantera mera blandskog eftersom ca 80 procent av de träd som blåste omkull i den svåra stormen Gudrun år 2005 var gran, trots att granbeståndet endast utgjorde ca 55 procent i de stormdrabbade skogarna.
Skogsvårdsföreningens verksamhetsledare Torbjörn Björkman säger att den slutsatsen är helt i linje med de rekommendationer som föreningen numera ger sina medlemmar inför nyplanteringar.
– Hazells anförande stärker uppfattningen att blandskog är bäst. Nu blir det kanske också lättare för våra medlemmar att acceptera mera lövträd på sina kalytor, kommenterar Björkman.
Samhällsskador för 15 miljarder
Stormarna Gudrun i januari 2005 och Per i januari 2007 åstadkom våldsam förödelse i de svenska skogarna. Stormvindar på 40 meter per sekund uppmättes inte bara vid kusterna utan också långt in i landet.
Gudrun drabbade södra Sverige särskilt hårt och förstörde skog som i stort sett motsvarade ett års avverkning i hela landet. Som jämförelse kan noteras att stormen Alfrida på Åland kan ha vållat skador på en miljon kubikmeter jämförbart med fem (!) års normal avverkning.
En vecka efter stormen Gudrun beräknades stormskadorna till 50 miljoner kubikmeter, några veckor senare till 80 miljoner och efter flyginventering till 75 miljoner kubikmeter. Vid upparbetningen beräknades det stormskadade virket till 65 miljoner kubikmeter.
De samhällskostnader för skogsbruket som Gudrun åsamkade beräknades till 15 miljarder SEK motsvarande ca 1,5 miljarder euro som en följd av bland annat högre avverkningskostnader och sänkta virkespriser samt svåra skador på elnät och infrastruktur.
Granar drabbas hårdast
Per Hazell, som informerade tillsammans med Skogsstyrelsens nationella skogsskadesamordnare Hans Källsmyr, berättade att den drabbade skogen i Gudruns stormområde bestod av ca 55 procent gran och ca 30 procent tall. Men av vindfällena var 80 procent gran och resterande 20 procent ”huvudsakligen tall”.
Drygt hälften av träden föll i hyggen som var mindre än 1 hektar och ca en tredjedel i hyggen över 2 hektar.
Under 2000-talet har Sverige haft flera stormar som medfört stora skogsskador jämfört med bara ett enda år med svårt stormskadad skog under den andra hälften av 1900-talet.
Ändå har stormarna inte blivit fler, men mildare vintrar och mindre tjäle i markerna gör skogarna mer sårbara.
Anpassning krävs för skogsbruket
I Sverige har man enligt Hazell också dragit slutsatsen att stormskadorna till en del också är det moderna skogsbrukets fel.
– Det är nödvändigt med en viss anpassning. Mindre gran och mera blandskog och löv. Aktivare skogsvård och tidigare röjning, men undvik gallring i äldre skog, var några av Hazells råd.
Han påpekade också att en stormdrabbad granskog ska vara ”ganska rejält skadad” för att det ska löna sig att avverka hela beståndet.
– Även om en stor del av träden blåst omkull kan det löna sig att spara så mycket som möjligt och låta skogen fortsätta att växa.
Granbarkborren stort hot på sikt
Efter Gudruns framfart 2005 gjordes också bedömningen att ca 1,5 miljoner kubikmeter virke skulle skadas av insektsangrepp under 2006 och att 2-6 miljoner kubikmeter virke skulle dödas av insekter åren 2007-09.
På sensommaren 2006 konstaterades de första angreppen av granbarkborre på stående träd och många befarade att mellan 3 och 60 miljoner kubikmeter virke riskerades att dödas följande år.
Men så kom stormen Per den 13-14 januari 2007 och förstörde minst 16-18 miljoner kubikmeter virke. Upparbetningstakten i skogarna efter Per blev enligt Hazell alltför långsam eftersom man underskattade skadornas omfattning. Dessutom blev följande sommar mycket regnig.
Men det långsamma skogsarbetet blev kanske en fördel eftersom mycket av virket transporterades ut ur skogen först under sommaren. Då följde ”mängder av larver och halvfärdiga barkborrar med”.
På längre sikt ses dock granbarkborren som ”det stora hotet” för skogsbruket i Sverige.
Samhällets stödinsatser riskerar komma för sent
En lärdom efter de svåra stormarna är ändå att ”ett välfungerande samhälle klarar stora katastrofer”.
– Stödinsatser från samhället kan vara avgörande, men riskerar att komma sent, konstaterade Hazell.
Det är viktigt att få hela kedjan från avverkning till industrin att fungera. Efter stormen Gudrun satsade svenska staten därför motsvarande 300 miljoner euro som stöd för skogsbruket i form av skattelättnader, stöd för nya planteringar samt för vägar, järnvägar och farledsavgifter med mera.
En grundläggande princip för nyplanteringarna var att ”alla metoder och trädslag skulle vara lika dyra för skogsägarna”. För återbeskogning lovade staten ca 45 miljoner euro och ungefär 30 miljoner utnyttjades.
80 procent av återbeskogningen utgjordes av gran, men en hög andel självföryngrad björk medför ändå en mera blandad skog.
Rekordtempo i skogarna
Under kvällen berättade också Ålands riksdagsman Mats Löfström om sitt initiativ i riksdagen för att Finlands skogsägare skulle få ett ”skogskonto” enligt svensk modell för periodisering av skogsinkomster för att underlätta kommande investeringar.
– Förslaget fick mycket god respons över partigränser, tyckte Löfström och hoppades att frågan om skogskonto efter riksdagsvalet tas med i den nya regeringens program.
Ålands Skogsindustriers vd Joakim Blom berättade att företaget nu ”hugger så mycket som vi kan”. Förra veckan mätte man in nästan 10.000 kubikmeter till såganläggningen i Godby och målsättningen är att företaget i år ska ta emot ”minst dubbelt så mycket som under hela fjolåret”. Det betyder över 400.000 kubikmeter.
Också skogsbruksingenjör Kennet Berndtsson med det nya företaget SkogAx förklarade att han ”gör sitt yttersta och lite till” för att köpa upp och förmedla så mycket virke som möjligt från de åländska skogarna.
Han har just nu ”fem kedjor” som består av en avverkningsmaskin och en skotare som kör ut virket och ytterligare två kedjor kommer i april. Målsättningen är att till den 30 juni ha avverkat över 50.000 kubikmeter.
Valberedningen fick önskemål om kvinnokraft
Under skogskvällen godkändes också skogsvårdsföreningens bokslut för 2018 med ett redovisat överskott på 7.481 euro.
Verksamhetsledaren Torbjörn Björkman berättade att landskapets stöd för skogsrådgivning successivt kommer att minska, men lovade samtidigt att föreningens självfinansiering ska öka.
Inför höstmötet tillsattes en valberedning med Patrik Bertelin från Jomala som sammankallare och Nicklas Mörn och Peter Söderlund från Saltvik som medlemmar.
– Det skulle vara trevligt med någon dam i styrelsen. Det sitter flera här i kväll, kommenterade skogsvårdsföreningens ordförande Jan Salmén, som också han är från Saltvik.