Sedan 2003 efterlever Finland EU:s förbud mot svanskupering. Metoderna som vi tillämpar för att förebygga svansbitningar väcker intresse i andra EU-länder och för en tid sedan besöktes Finland av Copa-Cocegas svinarbetsgrupp.
På söndagen och måndagen besökte Copa-Covegas svinarbetsgrupp Helsingfors och MTK:s huvudkontor där man fick en heltäckande presentation över den finländska svinsektorn. På tisdagen besökte man svingårdar i Egentliga Finland för att i praktiken ta del av svingårdarnas förebyggande arbete mot svansbitningar.
I en EU-jämförelse är det finländska arbetet med husdjurens hälsa unikt. Organisationen Djurens hälsa ETT rf är såväl ett resultat av som ett konkret verktyg för det arbetet. Verksamhetsledare Pirjo Kortesniemi berättar om bakgrunden till organisationen. 1995 när Finland blev EU-medlem insåg man att situationen gällande djurhälsa var mycket bättre i Finland än i övriga EU-länder.
– ETT blev och är fortfarande i dag ett gemensamt initiativ av såväl ordinarie och så kallade passiva medlemmar. De ordinarie medlemmarna är mejerierna, slakterierna och äggpackerierna. Det är de som står för merparten av kostnaderna, säger hon.
Bland de passiva medlemmarna återfinns bland annat producentorganisationerna och Helsingfors universitet. Men organisationen har också lantbrukare och veterinärer som personmedlemmar.
Nyckelprocesser för det här året
För det förebyggande arbetet under 2018 tar ETT på organisationsnivå fasta på ett antal nyckelprocesser. De är friska djur och spermasäkerhet, utfodringssäkerhet, svinhälsa och välfärd, boskapshälsa och välfärd, koordinering av fjäderfähälsan samt hantering av smittosamma djursjukdomar och livsmedelssäkerhet.
– Samtliga otroligt viktiga processer i vår verksamhet, säger Kortesniemi.
ETT har ständig kontakt med veterinärerna och husdjursproducenterna. Man vet vad som pågår på gårdsnivå och därför är det enkelt att fokusera på preventiva metoder just där.
– Vi har ett tajt samarbete och insyn i hela kedjan, säger hon.
Foderhygienen är förstås mycket viktig. Kortesniemi påminner om salmonellautbrottet i december 1995, som härstammade från en biprodukt från Altiafabriken i Koskenkorva.
– Det var en påminnelse om att salmonella kan komma in i kedjan och efter det har vi tillsammans med lantbrukarna försökt hålla kontroll över det. Till syvende och sist är det ju framför allt lantbrukarna som måste ta ansvar för det, säger hon.
95 procent av svinproducenterna är anknutna till Sikava-systemet som är navet i kommunikationen mellan ETT, producenterna och veterinärerna och på sätt och vis också i hela djurhälsoarbetet. ISO 9001-certfieringen auditerar Sikava-systemet vilket i praktiken betyder att det är veterinärerna som auditeras.
Nu har man också börjat jobba med ett välfärdsindex men det är fortfarande är i pilotskedet.
– Vi implementerar det i Sikava men vill vara fullständigt säkra på att det fungerar innan vi introducerar det för användarna.
ETT koordinerar dessutom arbetet med nationella arbetsgrupper för djurhälsa och välfärd. Nationell djurhälsa räcker ändå inte till. Finland är en del av EU och därifrån, men till exempel också från Norge importeras ständigt riskfyllt material. På organisationens olika möten diskuterar man ständigt hur man förhindrar patogener från att komma in i landet.
– Import- och exportprotokoll samt arbete för biosäkerhet är otroligt viktiga element i det hänseendet. Vi vill ju förebygga bland annat virussjukdomen PRRS, salmonella och dysenteri, säger Kortesniemi.
I samma veva påpekar hon också att man i de olika EU-länderna måste ha en och samma definition på vad vi menar med djurhälsa. Någonting som inte är fallet i dag. Gällande djurhälsa och svansbitningar understryker Pirjo Kortesniemi att det är helheten som är lösningen. Förebyggande djurhälsoåtgärder, kontroll, information, utbildning och allmän upplysning.
– Stress är en nyckelfaktor för svansbitning. Reducerar man stressen så slutar de bita på svansarna. Sedan finns det ju olika sätt att reducera stressen.
Afrikanska svinpesten utmanande
Rädslan för den afrikanska svinpesten har gjort att ETT börjat jobba direkt med jägare och jaktorganisationer för att kunna sprida budskapet om sjukdomen.
– Vi måste upplysa jägarna om hur allvarlig sjukdomen är och ta i med hårdhandskarna. Det behövs morötter men också piska, säger Pirjo Kortesniemi.
Kortesniemi säger att hotet från afrikanska svinpesten är betydligt mer utmanande ur en praktisk synvinkel eftersom man inte enbart måste upplysa och föra dialog med producenter utan också med jägare, konsumenter och medborgare.
Svinfarmaren Taru Antikainen är Finlands representant i Copa-Cocegas svinarbetsgrupp. Hon ska senare i höst på turné för att berätta för svinproducenter i andra EU-länder hur det är att producera grisar med långa svansar.