Coronakrisen kan tillfälligt höja matpriserna men matförsörjningen i Finland är inte hotad, enligt Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT:s prognos. Vår livsmedelskedja som grundar sig på det inhemska lantbruket samt goda och fungerande handelsförbindelser garanterar att det finns tillräckligt med mat. Det största hotet mot det globala livsmedelssystemet är ifall de stora exportländerna inför exportbegränsningar och –förbud .
Enligt PTT blir coronakrisens effekter på matpriserna måttliga i Finland. I början av året steg priserna jämfört med fjolåret med i medeltal 1,4 procent. Matpriserna kan dock tillfälligt accelerera till följd av krisen.
– På kort sikt orsakar hamstrande kostnadsökningar i livsmedelskedjan, vilket i sin tur kan ge tillfälliga pristoppar. Det här beror på att man är tvungen att öka resurserna inom livsmedelskedjan som en följd av hamstrandet, vilket orsakar extra kostnader speciellt i en undantagssituation, säger PTT:s forskningsdirektör Hanna Karikallio.
På längre sikt har coronakrisen också en indirekt påverkan på livsmedelssektorn. Den förestående recessionen sänker köpkraften, vilket styr konsumtionen till billigare produkter med lägre mervärde. Därmed kommer det in mindre pengar i livsmedelskedjan och branschens lönsamhet försvagas. På samma gång avstannar prisökningarna på mat eller börjar till och med sjunka.
Livsmedelsförsörjningen fungerar i Finland
I Finland har man under efterkrigstiden i ett internationellt perspektiv satsat ovanligt mycket på att säkra livsmedelsförsörjningen i undantagsförhållanden.
– Vår livsmedelsförsörjning är säkrad genom en kombination av ett effektivt livsmedelssystem som grundar sig på det inhemska lantbruket och fungerande internationella handelsrelationer, säger äldre lantbruksekonom Tapani Yrjölä på PTT.
Inom den finländska lantbruksproduktionen väntas inga dramatiska förändringar. Spannmålsskörden räcker för att täcka konsumtionen av inhemskt vete och foderspannmål. Också råg finns det ett stort lager av; en mängd som motsvarar över ett års konsumtion. Inte heller inom mjölk- och köttproduktionen behöver man pruta på konsumtionen.
Några stora exportländer har övervägt exportbegränsningar eller –förbud för lantbruksprodukter och livsmedel. Storskaliga handelshinder är det största hotet mot den globala matsäkerheten i en krissituation. Både FAO och WHO har vädjat för att den globala handeln skulle få fortsätta.
Jordbruket och livsmedelshushållningen är inte immuna mot coronans påverkan, men effekterna blir ändå förhållandevis små inom dessa sektorer. Tack vare en god beredskap klarar det finländska matsystemet krisen till och med exceptionellt bra, uppger PTT.