Markus Lahtinen
Markus Lahtinen bjöd på allvarsamma ekonomiska prognoser under SLC-fullmäktiges vårmöte.
SLC Marknad

Markus Lahtinen: Ukrainakrigets ekonomiska effekter knäcker Ryssland och utmanar Europa

Ekonomiexperten Markus Lahtinen redogjorde under SLC-fullmäktiges vårmöte för Ukrainakrigets ekonomiska konsekvenser. Lahtinen uppskattar att Rysslands ekonomi befinner sig i fritt fall, och att de ekonomiska effekterna i Europa blir omskakande. Han efterlyser en politik som stöder energisektorn och jordbruket, samt poängterar vikten av europeisk enhet.

– Den ryska ekonomin står inför en totalkollaps. Efter att marknaderna avlägsnas och Kreml tar över återstår endast planekonomin. Ekonomiskt sett finns det inget hopp för Ryssland.

Tonen var allvarlig med endast några få ljusglimtar då Markus Lahtinen under SLC-fullmäktiges vårmöte förra torsdagen redogjorde för Ukrainakrigets ekonomiska effekter. Lahtinen är vd vid Pellervo ekonomisk forskning och lyfte under sitt anförande fram krigets följder för Ryssland, Finland och Europa överlag.

Lahtinen betonade de katastrofala följder sanktionerna mot Ryssland har för landets ekonomi. Handeln med utlandet förtvinar medan börsen och rubeln kunnat räddas från kollaps endast på artificiell väg. Västerländska företag försvinner och betalningstransaktioner försvåras. Då den ekonomiska verksamheten avtar sjunker levnadsstandarden kraftigt. Ryssland är beroende av energiexporten, och trots att den ryska oljan hittar nya marknader i Indien och Kina som båda eftertraktar kortsiktiga ekonomiska fördelar blir Ryssland tvunget att sälja till nedsatta priser. En ännu delvis fungerande energiexport i kombination med statsstyrning är det enda som håller den ryska ekonomin flytande, men framtidsutsikterna är icke-existerande menar Lahtinen.

– Man kan bara förlora förtroendet en gång. Endast en grundläggande förändring av det ryska samhället i stil med den som skedde i Tyskland efter andra världskriget, samt ett tillbakadragande av trupperna från Ukraina kan återställa det västerländska förtroendet.

Europa står inför ekonomiska ödesfrågor

De ekonomiska följderna för Europas jordbruksproducenter handlar främst om förhöjda energi-, bränsle- och gödselpriser. Ryssland och Ukraina står också för 25 procent av världens veteproduktion och 20 procent av majsproduktionen vilket innebär prisförändringar och underskott. Länder i Nordafrika och Mellanöstern som är helt beroende av spannmålsimport hotas till och med av regelrätt hungersnöd och därpå följande migrationer som med all sannolikhet skulle riktas mot Europa.

Ryssland och Ukraina står även för 38 procent av EU:s gasimport, och de ryska gasintäkterna hänger i stort på den europeiska energipolitiken. Lahtinen framhäver att oljepriset med all sannolikhet stabiliseras eftersom övriga producenter kommer att utöka sin produktionskapacitet. Naturgasen är dock beroende av existerande infrastruktur och kan inte ersättas lika lätt.

Ett annat orosmoment är den stegrande inflationen som blir ett problem speciellt om den fortsätter en längre tid. En eskalerande inflation skulle resultera i social oro och kräver ingrepp från Europeiska centralbanken. Lahtinen påpekar samtidigt att direkt ekonomisk stimulanspolitik i stil med den som fördes under coronapandemins höjdpunkt inte utgör någon lösning utan endast skulle leda till prisstegring.

För Finlands del innebär kriget med all sannolikhet att de officiella prognoserna för den ekonomiska tillväxten är i överkant. Mycket beror dock på den politiska utvecklingen i både Ryssland och Europa. Enligt Lahtinen har dock den finska staten varit realistisk i sin politik, och han ser det som viktigt att energiförsörjningen och jordbruksstödet prioriteras. Överlevnaden och tryggandet av försörjningsberedskapen är det viktigaste, vilket betyder att alla andra frågor för tillfället bör underställas krispolitiken.

Ingen enkel väg till fred

Lahtinen framhävde under sitt anförande att kriget i grunden handlar om en konflikt mellan Ryssland och Europa som för att sluta lyckligt för Europas del kräver att Macron segrar i det franska presidentvalet och att realismen segrar i Tyskland. Medan den första förhoppningen besannats förblir Tysklands energipolitik ett frågetecken. Förbundskansler Scholz är fast besluten att skydda den tyska ekonomin från den nedgång på 2–3 procent som utebliven rysk gas möjligen skulle orsaka. Lahtinen menar dock att krisen i det nuvarande läget bör diktera politiken, och att Europa blir tvunget att lida ekonomiskt för att stoppa Ryssland om fred skall kunna uppnås. Något som kommer att kräva samarbete och uppoffringar.

– Vi klarar oss nog, men inte genom att följa med från sidan, och inte utan bakslag. Vi behöver ett enat Europa för att lösa krisen.