Markpackning är ett växande problem inom lantbruket och påverkar både skörd och ekonomi. När maskinerna blir tyngre och körningarna fler ökar trycket på åkermarken. Samtidigt gör blötare vårar och höstar att jorden blir mer känslig.
Nu undersöker Yrkeshögskolan Novias projekt Bondenyttan hur problemet kan kartläggas och förebyggas i praktiken.
I samarbete med Västankvarn gård och Finska Hushållningssällskapet genomförs mätningar för att identifiera var markpackningen är som störst – både mellan åkrar och inom enskilda skiften.
Målet är att ge både jordbrukare och agrologstuderande tydliga verktyg och konkreta rekommendationer för mera välgrundade och lönsamma beslut i framtiden.
Markpackning minskar porvolymen
När jorden packas minskar porvolymen, vilket leder till sämre vatteninfiltration, begränsad rotutveckling och syrebrist.
Effekten syns ofta direkt i skörden. Skördeförluster på 10-30 procent är vanliga, och i allvarliga fall kan de bli ännu större.
Särskilt problematisk är alvpackning, som kan påverka produktionen under många år och vara svår att åtgärda.
Problemet har förvärrats i takt med att maskinerna blivit tyngre, antalet överfarter ökat och väderförhållandena blivit mer oförutsägbara, med blötare vårar och höstar som gör åkrarna särskilt känsliga.
Fokusera på faktorer som påverkar skörden
Agrologutbildningen vill lyfta fram hur lantbrukets lönsamhet kan förbättras genom att fokusera på faktorer som påverkar skörden, som markpackning.
Produktiv åkermark är en värdefull resurs, och höga markpriser och arrenden ställer krav på god avkastning.
Uppföljningar från NSL:s LIR-gårdar i södra Finland som andra årets agrologstuderande tog del av i mars visar att skillnaden mellan lönsam och olönsam veteproduktion främst ligger i skörden.
De mest lönsamma gårdarna hade i genomsnitt över 1 300 kilo högre skörd per hektar, trots liknande kostnader. Orsakerna till skördeskillnaderna är flera, men markpackning – särskilt alvpackning på lerjordar – kan ge långvariga skördeförluster och försämrad lönsamhet. Genom mätningar där studerande deltar under både vår och höst vill vi öka kunskapen och uppmärksamma problemet.
Wile penetrometer och Eijkelkamps penetrologger
I mätningarna använder vi flera instrument för att få en så heltäckande bild av markens tillstånd som möjligt.
Wile penetrometer och Eijkelkamps penetrologger används för att mäta markens motstånd, vilket ger tydlig information om var i markprofilen packningen är som störst och hur djupt den sträcker sig.
Wile penetrometer är ett prisvärt instrument som gör det enkelt att lokalisera markpackningar, till exempel plogsulan.
Penetrologgern ger en mer detaljerad bild genom att mäta motståndet centimeter för centimeter ner till 80 cm djup, samtidigt som resultaten lagras digitalt och kan analyseras noggrant i efterhand.
Lerjordar känsliga
I Finlands kustregioner är lerjordar vanliga och de är särskilt mottagliga för packning under fuktiga och ogynnsamma förhållanden.
Vissa grödor, såsom spannmål och vall, påverkas i olika grad beroende på rotsystem, medan perioder som sådd och skörd ofta innebär störst risk.
Extremväder förstärker problemen ytterligare, och de ekonomiska konsekvenserna kan bli kännbara i form av både lägre avkastning och ökade kostnader.
Projektet har också en viktig utbildningsroll. Agrologstuderande deltar i mätningarna som en del av undervisningen och får därmed praktisk erfarenhet av en central utmaning inom dagens jordbruk.
Det stärker kopplingen mellan teori och fält och ger framtidens aktörer inom jordbruket en bättre insyn i problematiken.
Resultaten presenteras i LF
Mätningarna pågår under växtsäsongen och årets resultat kommer att presenteras senare under året i Landsbygdens Folk.
Förhoppningen är att ge lantbrukare konkreta rekommendationer för hur markpackning kan förebyggas – och därmed bidra till ett mer lönsamt och hållbart jordbruk.
Ett varmt tack riktas till Finlandssvenska Jordfonden för deras värdefulla stöd som möjliggör arbetet inom Bondenyttan-projektet, samt till Nylands Svenska Lantbrukssällskap för tillgången till deras Penetrologger i våra mätningar.
TEXT & FOTO
Nina Sevelius
nina.sevelius@novia.fi
lektor i växtodling, Yrkeshögskolan Novia
Veronika Bäckman
veronika.backman@novia.fi
lektor i ekonomi, Yrkeshögskolan Novia