Pellervos ekonomiska forskningsinstitut PTT:s senaste prognos ger vid handen att Finlands bruttonationalprodukt kommer att krympa med 3-6 procent under det här året, beroende på hur snabbt landet återhämtar sig från coronakrisen. Om krisen förlängs kan de ekonomiska återverkningarna bli värre och fortgå ännu nästa år.
Livsmedelssektorn är förstås inget undantag, men branscherna inom den är knappast de som drabbas allra hårdast. Människor är fortfarande tvungna att äta varje dag, trots att de är i karantän.
Inom sektorn ser vi samtidigt olika pendelrörelser som kan bli ödesdigra för enskilda företagare. Restauranger måste stänga och hotas av konkurs. För cateringtjänster är läget lika dåligt. Det handlar visserligen om branscher utanför livsmedelssektorn, men all slags turism och hotellbranschen drabbas också väldigt hårt.
Med primärnäringarna är läget varierande och bjuder på olika specifika utmaningar. Trädgårds- och frilandsodlarna kämpar med osäkerhet gällande tillgång på säsongsarbetskraft, medan det fortfarande finns efterfrågan på produkterna.
Inom det så kallade basjordbruket känns det ändå som att marknaden står på en stadigare grund trots att volatiliteten är hög. Parisbörsens vetepris (Matif) ligger i skrivande stund på 190 euro. När man tar en titt på de inhemska uppköparnas prisnoteringar får vi ändå ett basis som är omkring 40 euro per ton. Det är mycket, mer än det omtalade Östersjötillägget.
Spannmålsbranschens samarbetsgrupp VYR publicerade förra veckan sin uppskattning av såningsarealerna. Där framkommer inga större förändringar jämfört med fjolåret. Noteras kan ändå ett visst ökat intresse för havre samt ärt och bondböna.
Det återstår också att se hur det verkligen blir med oljeväxtarealen. Producentpriset är vad det är och fjolårets utmaningar med ett otal skadegörare finns i färskt minne. Efter den tjälfria vintern på de huvudsakliga odlingsområdena finns det dessutom en överhängande risk för igenslammade åkrar och svårigheter med att få till fint bruk i vår.
Höstoljeväxterna erbjuder en större skördepotential men oavsett om de sås på hösten eller våren har vi i Finland alltför låga medelskördar på oljeväxter för att det ska vara ett konkurrenskraftigt alternativ till andra odlingsgrödor.
Användningen av rapskross i husdjursproduktionen i Finland är 300.000 ton på årsnivå. Om Avenas oljepresseri i Kyrkslätt körde med inhemsk råvara till 100 procent skulle det uppstå 80.000 ton inhemsk rapskross som biprodukt. På grund av alltför litet utbud använder man i dag inhemsk råvara enbart till knappt 50 procent av årskapaciteten på cirka 130.000 ton oljeväxtfrö.
Det gäller att fundera efter vad som är klokt att göra på den enskilda gården och så här i slutet av mars kan man ännu ändra i odlingsplanen. Inte heller det här året lönar det sig att sätta alla ägg i samma korg.
För tillfället vet vi inte hur situationen med coronaviruset kommer att utvecklas. Om Europa och Finland isolerar sig allt mer uppstår tryck på våra egna spannmålslager i och med att exporten inte drar. Och då står vi än en gång i den situationen att vi har ett större utbud än efterfrågan, särskilt då det gäller korn och vete. Till och med råg finns det nu rätt så mycket av i lager och senaste höst såddes det dessutom mycket omfattande arealer av grödan.
Valutakursen är i och för sig för stunden fördelaktig för att sälja EU-spannmål. På exportmarknaden blir spannmålen konkurrenskraftigare när euron är svag jämfört med dollarn. Marknaden för råvaror skiljer sig ändå från aktiehandeln på så vis att råvaror alltid behövs. Efterfrågan kan bli uppdämd, men i något skede kommer de ut på marknaden.
Vad de olika kötthusen går in för gällande producentpriser är inte helt lätt att förutse, trots en del signaler. Vi vet ändå att den inhemska efterfrågan under det andra och tredje kvartalet delvis beror på hur lyckad grillsäsongen blir. Och det är knappast upplagt för särskilt mycket grillande, eller i varje fall inte stora grillfester, under början av säsongen.
Gällande mjölk kämpar mejerierna redan sedan tidigare med en viss överproduktion. Det globala mejeriproduktindexet, Global Dairy Trade index, föll med 3,9 procent den här veckan och priset på mjölkpulver är kanske den viktigaste indikatorn gällande den globala prisbildningen på mjölk.
Däremot verkar efterfrågan på mejeriprodukter enbart öka och det är inte så konstigt, nu är ju de flesta hemma. Mejeriprodukter men också andra konsumentprodukter har helt enkelt en aningen högre efterfrågan för tillfället.
Gällande produktionsinsatser som handelsgödsel och utsäde har vi inte sett särskilt stora prisförändringar. Priset på motorbrännolja är däremot lågt, 66-67 cent per liter, och det är minsann länge sedan det låg på den här nivån. Kanske det nu lönar sig att se till att man på gården har tillräckligt med motorbrännolja? Vi vet ju att vi har odlings- och torkningssäsongen framför oss.
Det kan också löna sig att se till att man på gården har ett extra lager av reserv- och slitdelar till sina maskiner. En del slitdelar kommer från Italien, där ligger produktionen nere, och snart går Spanien samma öde till mötes. Central- och Västeuropa kan därtill inom kort stå inför motsvarande bekymmer. Frakterna kan nu vara långsamma men de fungerar i varje fall.
Arbetskraften är det stora problemet, om den är sjuk eller i karantän ligger också produktionen nere. Framförhållning på gårdsnivå är säkert inte ett dumt råd i detta marknadsläge.