Åkerrenstillfället, som arrangerades av Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY), lockade över tio jordbrukare i april till Tampaja gård i Kyrkslätt för att diskutera jordförbättringsmedel.
På den soluppvärmda gårdsplanen fick man höra om medlens lämplighet på olika åkerskiften och efter det gick man för att undersöka växtskicket på den intill liggande åkern. Förutom att markförbättringsmedlen förbättrar markens växtskick binder de näringsämnen och markpartiklar till åkern i stället för att sköljas ut i vattendraget.
Niklas Grönroos från NTM-centralen berättade om Kipsi-projektet, som nu sprider sig från Egentliga Finland till att beröra hela den finska kusten. Via den nya webbsidan går det enkelt att ansöka om gratis gipsbehandling för lämpliga åkerskiften.
Webbplatsen öppnas under våren 2022. Samtidigt blir det möjligt att även ansöka om gratis rådgivningstjänster, som ordnas av Pro Agria i anslutning till Kipsi-projektet.
Odlaren är själv ansvarig för spridningen av gipset samt planeringen, som sammanhänger med den, och för huruvida behandlingen lämpar sig för de egna åkerskiftena. Det är till exempel inte möjligt att sprida gips på grundvattenområden, Natura-områden eller inom avrinningsområdena till sjöar större än 1 ha och vars uppehållstid för vattnet är över 10 dygn.
Runt de hushållsvattenbrunnar, som ligger på en åker, lämnar man en obehandlad zon på 30-100 m från brunnen. Dessutom kan spridningen av gips begränsas av åkerns dåliga magnesium- eller kaliumtillstånd. Vid naturenlig odling lämpar sig inte gips på grund av dess industriella tillverkningsprocess. Man kan kolla lämpliga åkrar från NTM-centralens karttjänst.
– Den bästa tidpunkten för spridning av gips är strax före sådden eller efter tröskningen, säger Grönroos.
Husbonden Anton Hentinen på Tampaja gård berättade, att han som bäst funderar på hur man kunde få gårdens lönsamhet att öka. För det ändamålet har man gjort markkartering på åkrarna.
Vid hästgården har man alltid använt hästgödsel för gödslingen och på gården bildas gödsel långt över det egna behovet, rentav 1.000 kubikmeter per år. På grund av det och odlingen av vall har åkrarna låga fosfor- och kaliumhalter.
Ökad mullhalt
Husbonden på Vierelä gård och representanten för Soilfood, som säljer markförbättringsmedel, Mika Malin, gav tips om lämpliga markförbättringsmedel.
– Åkrar som har ett lågt pH-värde tål kalk bra. Lerjordarnas förmåga att lagra näringsämnen kan igen förbättras genom att öka mullhalten till exempel med hjälp av näringsfibrer och hästgödsel.
Med hjälp av näringsfibrer får man snabbt mullhalten att stiga. Den kan spridas på vallen eller stubben. Innan man bearbetar in fibern bör man vänta två veckor, så att inte träfibern tar kväve från växterna, då den bryts ner.
Strukturkalk å sin sida bör bearbetas ner i åkern inom två dagar från det att det spridits ut.
– En bra planering lönar sig alltid, då drar man hem nyttan, säger Malin.
Evenemanget arrangerades av följande projekt, som koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY): Veikkola vattendragsrestaurering, VALUME, LUMME, Sjundeå å 2030 och Hiidenvesi restaurering.