Den lettiska EU-kommissionären Valdis Dombrowskis ska ersätta irländaren Phil Hogan på den tunga posten som handelskommissionär. Dombrowskis ärver åtskilliga tunga frågor av sin föregångare.
Det slutliga avgörandet faller denna veckas fredag, då Dombrowskis och irländaren Mairead McGuinness tenteras inför EU-parlamentet. McGuinness ska ansvara för finansiella tjänster och kapitalmarknad, som Dombrowski hittills har skött om.
Irländaren Phil Hogan måste som känt avgå från sin post i slutet av augusti, sedan han hade brutit mot coronareglerna under en middag i sitt hemland Irland. Hogan betecknades som en extremt kunnig handelskommissionär.
De tidigare handelskommissionärerna, Sveriges Cecilia Malmström och Phil Hogan, har varit flitiga och effektiva. EU har slutit många viktiga frihandelsavtal kring hela världen. De underlättar exporten av europeiska jordbruksprodukter.
Nu måste Lettlands tidigare premiärminister Valdis Dombrowskis visa vad han kan. Handelskommissionärens jobb är intensivt och förutsätter förhandlingsförmåga på toppnivå. Den globala listan är lång. Samtidigt har handelsklimatet blivit kärvare.
Brexit är ett akut problem
Förhandlingarna mellan EU och Storbritannien måste få en lösning och tiden är knapp. Premiärminister Boris Johnson har meddelat att han inte har några som helst problem att avbryta samtalen.
Enligt Johnson vore en brexit utan avtal till och med en god nyhet. I egenskap av handelskommissionär är Dombrovskis inte direkt involverad i förhandlingarna, dem sköter chefsförhandlaren Michel Barnier, men Dombrowski måste sopa ihop skärvorna.
I en intervju för den tyska tidningen Welt medger Dombrowski att han är bekymrad. Om Storbritannien inte inte vill följa utträdesavtalet, saknas också förutsättningarna för ett frihandelsavtal mellan EU och Storbritannien.
Det är inte bara Engelska kanalen som stormar. Motvinden är också stark över Atlanten. Den nyckfulla USA.presidenten har ständigt rott och hopat i handelsfrågor, hotar igen med nya tullar och sanktioner mot den europeiska unionen.
USA kräver att EU ska importera mer nötkött och andra jordbruksprodukter från USA. EU:s förbud mot klorbad för kyckling och gentekniskt förändrade livsmedelsprodukter från USA är en ständig orsak till konflikter.
Trump och hans administration vill införliva jordbruksprodukter i ett framtida handelsavtal, ett krav som EU ständigt har avvisat. Men kravet består, åtminstone så länge Trump sitter vid makten i Vita Huset.
USA har också lagt tullar på stål och aluminium och hotar med skärpta tullar på europeiska bilar. Trump har också försvagat världshandelsorganisationen WTO, som har till uppgift att medla i handelskonflikter.
Å andra sidan antyder inte heller demokraternas presidentkandidat Joe Biden några automatiska lättnader i handelsrelationerna med EU. I handelsfrågor tenderar också Biden mot en ”America first”-linje.
Kina är likaså ett frågetecken. Kina har blivit en lönsam marknad för exporten av europeiska jordbruksprodukter. Samtidigt drar kineserna åt skruvarna och kräver friare marknadstillträde till Europa.
Det hettar till kring Mercosur
Frihandelsavtalet med de sydamerikanska länderna inom Mercosur artar igen till att bli ett problem. Efter mer än tjugo års sega förhandlingar lyckades EU och Mercosur i fjol enas om avtalstexten.
De närmaste månaderna är det meningen att medlemsländernas parlament ska godkänna avtalet om världens största frihandelszon med 780 miljoner konsumenter. Den europeiska enigheten har emellertid fått djupa sprickor.
Nederländerna, Österrike och Frankrike har redan öppet avvisat överenskommelsen. I Irland ökar motståndet och Tysklands förbundskansler Angela Merkel börjar tveka. Oddsen för ett avtal försvinner.
De europeiska producenterna har från början gått emot Mercosur och en liberalisering av jordbrukshandeln med Sydamerika. Parallellt ökar miljöorganisationen trycket, med anledning av Brasiliens ohämmade avskogning i Amazonas.