Många osäkerhetsmoment
inför skörden i Nyland

Uteblivet höstvete, torka och en ostabil marknad utgör orosmoment i Nyland. Tre bönder kommenterar säsongen och skördeutsikterna.

Vandabonden Tom Pehkonen förhåller sig försiktigt optimistisk. Pehkonen är bonde i Vanda där han odlar vårvete, maltkorn, ärter, kummin och höstvete, som dock inte klarade sig.

– En procent av det sådda höstvetet övervintrade. Sen kom det lite onödigt mycket vatten i slutet av maj medan juni var en lite för lång varm och torr period. Men betydligt bättre än i fjol summa summarum.

Bland de övriga grödorna säger Pehkonen att kornet tog mest skada av vätan. Skördeutsikterna verkar ändå se ut att bli normala, fastän ingenting kan fastslås med säkerhet.

– I fjol trodde man också det skulle vara normalt och då var det en fullständig katastrof.

Samtidigt anmäler kostnadskrisen ständigt sin närvaro:

– Man tänkte ju falla på reven när man fick första oljeräkningen, konstaterar Pehkonen.

Spannmålsexporten från Ukraina har också en reell inverkan enligt Pehkonen, men också de mera reaktiva åtgärderna gällande kriget överlag.

– Kriget har i alla fall blivit en bra orsak att höja alla priser.

Trots detta anser Pehkonen att kostnadsbalansen ännu är hyfsad.

– Inte hålls vi i så höga priser som vi var för ett par veckor sedan, men nog är vi på en högre nivå. Balansen mellan år och månader och insats och kostnader är ändå svår att hitta. På kort sikt i synnerhet. Avgörande är vad balansen visar när vi har tröskat – finns det behov av att betala eller finns det för mycket utbud.

Så länge skörden blir bra förhåller han sig optimistisk.

I Pernå blir skörden mindre än normal

– Svårt att säga i det här skedet, men inte blir det en normal skörd.

Det säger Johan Cederberg, som är jordbrukare i Pernå. Han odlar vete, korn och lite rybs och menar att det inte ser så bra ut.

– Odlingssäsongen skulle ha kunnat se bättre ut, det kom för mycket vatten. Genast efter sådden fick jag 80 millimeter på mina grödor. Så det drunknade en del redan i det skedet.

Enligt Cederberg har rybsen klarat sig bäst, men han vågar inte spekulera gällande skördeutsikterna.

– Kornet och vetet har delvis drunknat, och stora arealer av höstvetet sådde vi om i våras eftersom den inte klarade vintern.

Med tanke på prisnivåerna ser de ekonomiska utsikterna rätt så dystra ut.

– Man får ju hoppas att priserna stiger till vintern, för dom är för låga om de ligger nära 300 euro tonnet. Med den kostnadsutvecklingen som vi har går det helt enkelt inte ihop. Om gödseln är gånger två vad den kostade förra året medan oljan har gått från 70 cent till 1,70 är det illa.

Än är det dock för tidigt att dra definitiva slutsatser.

– Det är svårt att veta vad man ska tro för tillfället. Det gäller att tröska och så se vad som händer.

Utsikterna i Ingå

Kim Forsman odlar maltkorn, vårvete, ärter och oljeväxter i Ingå. Höstvetet blev det ingenting av, men odlingssäsongen har trots torkan varit genomsnittlig.

– Vetet ser bäst ut av mina grödor. Ärterna har ställvis varit bra, men de är lite känsliga. Kornet tyckte inte om torkan som vi hade före midsommaren, säger Forsman.

Skördeutsikterna ser genomsnittliga ut.

– Uppskattningsvis blir kornet lite under medeltal för mig, och vetet kring eller lite över medeltal.

– Då när spannmålet var högt eller jättehögt hade det med den prisnivån och gödselkostnad som då rådde blivit riktigt bra till och med. Jag tror att med ett spannmålspris på 300 drygt så skall det hålla kalkylen ungefär. Men företagarrisken blir enorm om det på grund av andra orsaker blir dålig skörd eller dåligt år.

Spannmålspriset har kommit ner en aning från den högsta noteringen, och går det ner till 150-200 euro menar Forsman att situationen blir allvarlig. Han understryker dock att marknaden i nuläget är mycket känslig och att det är svårt att förutse vartåt utvecklingen går.

– Skördeutsikten är ändå så pass bra i Finland att jag tror att man inte skall förvänta sig några skyhöga priser. När man sett hur höga priserna varit är man nästan inte längre nöjd med 350 fast det historiskt sett är ett superbra pris.

En dyrare värld

Forsman menar att de högra bränsle- och gödselpriserna pekar på en allmän trend och ett sorts nytt normalläge. Om än mycket också är kopplat till väder och vind.

– Om vi får skörda i någorlunda torra förhållanden så kanske oljepriset inte drabbar bönderna så hårt. Men blir det en fuktig och utdragen höst och mycket torkning så kommer det att synas direkt.

– Gödselpriset är också otroligt högt, men många har väl sått med i fjol köpta gödsel så det kanske inte märks så tydligt ännu.

Enligt Forsman är det ändå bara en tidsfråga innan de övriga kostnaderna stiger.

– Byggandet har redan blivit mycket dyrare, och stiger de övriga kostnaderna uppstår nog en tråkig situation. Det ser inte så ljust ut för jordbruket utan förändringar. Var och en bör fundera noga efter vilka beslut man gör, och inte ta någonting för givet.

Forsman tror att elen i Finland möjligen stabiliserar sig i och med Olkiluoto 3, men att den fossila energin aldrig kommer att återgå till den prisnivå som den varit på tidigare.

– Vi kommer att leva i en tid med större kostnader – i en dyrare värld. Om det dels blir dyrare och dels införs ransonering ändrar säkerligen konsumtionsbeteendet, det har det ju redan gjort.

Inför skördetiden återstår därmed många frågetecken. Mången kan nog skriva under Forsmans sammanfattning av läget:

–  Det är så mycket som förändras nu så det är svårt att säga vart det bär.