Andelen träbaserade bränslen av hela den finländska energiförbrukningen var 28 procent i fjol. Oljans andel har minskat till 21 procent, stenkolens till 6 procent och torvens till 3 procent. I de finländska värmeverken och kraftverken användes 19,5 miljoner kubikmeter fasta träbränslen under 2020. Av den mängden var 7,6 miljoner kubikmeter flis, uppger Finlands skogscentral.
Mest skogsflis användes i Nyland och Egentliga Finland. En bra utveckling ur skogsvårdssynvinkel är att användningen av klenträd från gallringsskogar ökade med en femtedel i Päijänne-Tavastland, Egentliga Tavastland och Birkaland under 2020.
– Skogsflisens andel av alla fasta träbränslen som användes till energiproduktion ökade till 39 procent, trots att den totala användningen av skogsflis inte ökade i fjol, säger Kyösti Turkia, ledande expert på skogsenergi vid Finlands skogscentral.
Mängden klenträd från gallringsskog och som användes som råvara till skogsflis ökade till 4,3 miljoner kubikmeter 2020. Däremot minskade användningen av hyggesrester från förnyelseytor till 2,5 miljoner kubik.
– Om energived inte togs till vara vid skogsvården skulle den lämnas på marken. När klenträd och hyggesrester snabbt bryts ner frigör det lika mycket kol i atmosfären som när det bränns, men utan att man får nyttan av att de ersätter fossil energi i hemlandet, säger Turkia om träenergins klimateffekt.
Användningen av grov, huvudsakligen importerad stamved till energi ökade med en tredjedel till 0,6 miljoner kubikmeter. Energianvändningen av stubbar minskade till 0,3 miljoner kubikmeter 2020.
Efterfrågan på energived ökar
I Skogscentralens södra serviceområde går utvecklingen i samma riktning som i hela landet. Efterfrågan på träenergi ökar i takt med att användningen av torv och stenkol fasas ut.
I Nyland var användningen av skogsflis 1.018. 000 fastkubikmeter i fjol, vilket utgjorde en ökning med 55 .000 fastkubikmeter jämfört med året innan. Användningen av hyggesrester minskade men för användningen av klenträd kunde noteras en betydande ökning med 181. 000 fastkubikmeter. Klenträdens andel av skogsflisen utgjorde 63 procent i Nyland.
Skogsindustrins biprodukter minskade något från en nivå på 369. 000 till 335 .000 fastkubikmeter.
I Egentliga Tavastland användes 254.000 fastkubikmeter skogsflis under fjolåret, vilket var en knapp minskning från föregående år. Användningen av hyggesrester minskade något, men för användningen av klenträd kunde noteras en ökning med 17.000 fastkubikmeter. Klenträdens andel av skogsflisen var 61 procent i Egentliga Tavastland år 2020.
Skogsindustrins biprodukter minskade något från en nivå på 109.000 till 104 .000 fastkubikmeter.
I Päijänne-Tavastland användes 409.000 fastkubikmeter skogsflis i fjol. Det var en rejäl ökning med 109. 000 fastkubikmeter jämfört med föregående år. Användningen av hyggesrester var på samma nivå som tidigare år men användningen av klenträd ökade med hela 90.000 fastkubikmeter, vilket utgjorde 55 procent av totala skogsflisanvändningen.
Skogsindustrins biprodukter minskade något från 362.000 till 343.000 fastkubikmeter.
I Österbotten var användningen av skogsflis 419. 000 fastkubikmeter, en minskning med 80. 000 fastkubikmeter jämfört med året innan. Användningen av hyggesrester minskade mera än klenträd, som stod för 56 procent av totala skogsflisanvändningen. Användningen av grovt stamvirke ökade en aning.
Skogsindustrins biprodukter minskade något från 652. 000 till 625 .000 fastkubikmeter.
Prissättningen på utsläppsrätter påverkar
Skillnaderna i användningen av träbaserade bränslen (skogsflis och träindustrins biprodukter) varierar årligen på Skogscentralens södra serviceområde.
Nyland stod för den största enskilda ökningen samtidigt som Österbotten stod för den största minskningen. Faktorer som påverkar användningen är bland annat väderlek och antalet kalla vinterdagar, prissättningen på utsläppsrätter, energiskatt på torv, elpriser, tillgång på importråvara och träförädlingsindustrins konjunkturläge.
Årliga återkommande stormar som för med sig stormfällda träd orsakar också en del förändringar i energivedssortimentet.
Som helhet kan man på hela södra serviceområdet förvänta ett ökat behov av träbaserade bränslen då fossilenergi såsom stenkol, olja och torv skall fasas ut.
– Det är viktigt att aktörerna och skogsägarna nu gemensamt fokuserar på att öka användningen av lokala energiråvaror som har ett lägre kolavtryck på grund av kortare transportsträckor. Gallringen i unga skogar tryggar de kvarstående trädens livskraft och grovlekstillväxt och ger i lämpliga bestånd energived som sidoprodukt. Friska och växande träd binder effektivt kol från atmosfären och kolet lagras i stamveden för att sedan kunna bli råvara för långlivade träbaserade produkter, säger Patrik Majabacka, expert på bioenergi och bioekonomi vid Finlands skogscentral.
FOTNOT: Siffrorna är tagna från Naturresursinstitutets statistik från 27.5: Energianvändningen av trä 2020.