Skogsjobb 1 E Webben
Arbetsfördelningen är självklar när parhästarna Karlsson jobbar i skogen. Sonen Ove får slita med motorsågen, medan pappa Jan-Olof rattar traktorn och hanterar lyftkranens spakar.
Skogsbruk Marknad Tema

Många dagsverken
efter Alfrida-stormen

Självverksamma skogsägare har gjort en imponerande arbetsinsats för att röja upp efter den förödande nyårsstormen Alfrida. Den beräknas ha fällt så mycket virke på Åland att det motsvarar fem normala årsavverkningar.

Till de aktivaste hör Jan-Olof och Ove Karlsson, far och son, som i år sålt cirka 2.000 kubikmeter leveransvirke till Ålands Skogsindustrier Ab.

– Men cirka 800 kubik avverkades av en skogsmaskinsentreprenör som vi hade hyrt in redan före stormen och ytterligare 500 kubikmeter skördades med maskin efter stormen, berättar Jan-Olof, 60.

Sonen Ove, 37, är anställd ”dräng” på gården Hanses i Jomala Ytterby. Tanken är att Ove småningom tar över gården eftersom systern Jeanette koncentrerar sig på att föda upp och träna travhästar. Hon kör själv sina hästar på travtävlingar i Sverige och anlitas också som kusk av andra hästuppfödare.

Gården Hanses är över 200 hektar varav drygt hälften växande skog. Med arrendemark inräknat odlas sammanlagt 65 hektar fördelat på matpotatis samt spannmål och vall för ett sextiotal köttdjur.

Mest gammal skog fälldes av stormen

Jan-Olof och Ove tycker att de klarade sig undan Alfrida-stormen relativt lindrigt till skillnad från många andra skogsägare som fick delar av sina gallringsskogar förstörda.

– För vår del var det gammal skog som redan borde ha avverkats som drabbades mest. Vi var också utan elektricitet ett dygn, men det gick ingen nöd på oss eller djuren eftersom vi har elgenerator på gården.

Normalt säljer de mellan 500 och 800 kubikmeter leveransvirke per år, men efter Alfrida avverkade de själva drygt 1.000 kubikmeter från sina stormdrabbade skiften.

– Och nog finns det fortfarande en del rotfällen kvar.

Arbetsfördelningen är sådan att Ove hanterar motorsågen, medan Jan-Olof med ålderns rätt sköter lyftkranen och kör ut virket med traktorvagnen.

– Utan kran klarar man sig inte. Då kan man lika gärna stanna hemma, kommenterar Jan-Olof.

– Visst kan det vara lite farligt att jobba nära varandra. Men vi har arbetat tillsammans i skogen mer än tjugo år så vi vet ganska bra hur den andra fungerar, påpekar Ove.

Körde skogsmaskiner som praktikperiod

Både far och son är alltså erfarna skogsarbetare.

Jan-Olof praktiserade på Andelslaget Ålands Skogsägarförbunds anläggning vid Färjsundet i Godby redan på 1970-talet i samband med sin utbildningen vid Ålands lantmannaskola.

– Dessutom har jag röjt åt Ålands skogsvårdsförening, berättar Jan-Olof som under tio år också jobbade för Ålandsmejeriet ÅCA med att bland annat köra mjölkbil.

Ove, som gick ut Ålands naturbruksskola år 2000, passade på att komplettera sin utbildning med att under sex veckor köra skogsmaskiner vid Kvinnersta skola utanför Örebro.

Tidigare körde han också långtradare på heltid för åländska Transmar, men är numera bara inhoppare.

”Hantverksgallrad” skog klarar stormarna bättre?

Jan-Olof och Ove Karlsson är också aktiva medlemmar i Ålands skogsvårdsförening och tycker att dataprogrammet Min Skog är ett bra hjälpmedel ”bara man ids fylla i sina uppgifter”.

De har också en klar uppfattning om nyttan med att själv sköta om sina skogar.

– Vi tycker att gallringsskogar och särskilt efter den första gallringen klarar stormarna bättre om man röjt med motorsåg i stället för att gå in i ungskogen med stora skördare. Då blir gallringen glesare.

En lärdom som Karlssons dragit efter Alfrida är att det nu i höst fortfarande är mestadels bra kvalitet på de stormfällda träd som haft markkontakt.

– Men genast efter stormen var det lätt att drabbas av lite panik. Många skogsägare ville snabbt ha sina skogar röjda och då kom det in så mycket virke till skogsbolaget att det pressade priserna.

Sämre betalt för leveransvirket

De åländska virkespriserna är i många fall bara hälften av nivån på fastlandet och Jan-Olof och Ove Karlsson skulle förstås gärna se att skogsägarna fick bättre betalt.

Men kanske ännu mer förvånar de sig över att Ålands Skogsindustrier betalar sämre för färdigt utdrivet leveransvirke än för det virke som företagets inhyrda skogsentreprenörer avverkar.

– Det är faktiskt lite märkligt.