Finlands bioekonomiska strategi uppdateras som bäst. Målet är att stärka samarbetet mellan sektorerna som berörs av strategin, och att uppmärksamma bland annat social rättvisa, hållbarhet och miljö i den nya strategin.
Finlands bioekonomiska strategi ska uppdateras under 2021 och som bäst förs dialog kring aspekter som rättvisa och hållbarhet. Under jord- och skogsbruksministeriets webbinarium i slutet av mars diskuterades bland annat hur torvbränning och biomassa ska uppmärksammas i den uppdaterade strategin.
– Den nuvarande strategin från 2014 sätter upp mål fram till 2025, och nu kommer de att sträcka sig till 2035, berättade enhetschef Tuula Packalén från jord- och skogsbruksministeriet. Vår vision är att Finlands välfärd och konkurrenskraft ska grunda sig på hållbara bioekonomiska lösningar.
Mångsidig helhet
Bioekonomi är en mångsidig helhet som innefattar flera sektorer som skogsindustri, livsmedelsindustri och byggindustri. År 2019 uppgick sektorernas sammanlagda värdet till 26 miljarder euro i Finland, och meningen är att siffran år 2025 ska vara 100 miljarder euro.
– Eftersom helheten är så stor är det mycket viktigt att strategin bygger på samverkan mellan olika sektorer, sade Packalén.
Strategin ska också stöda övergången till ett klimatneutralt samhälle. Enligt Packalén har Finland realistiska förutsättningar att bli en global föregångare inom bioekonomi.
– Uppdateringen av strategin kan däremot inte bara kan basera sig på klimatmål eller ekonomi. Den måste också beakta de företagare som berörs, trots att det kan innebära konflikter i målen för ekonomi och miljö, konstaterade forskningsprofessor Johanna Ahola-Launonen, från Aalto-universitetet.
Förlorade arbetsplatser ger nya problem
Ett bra exempel på detta är torv, sade teknologie doktor Markku Karlsson. Torv används för att göra största delen av fjärrvärmen i Österbotten och en stor del i Egentliga Finland och Lappland. När torven fasas ut måste den ersättas med annat, antagligen trä.
– Ser vi det från den sociala rättvisans sida förlorar vi arbetsplatser vilket ger nya problem, sade Karlsson. Infrastrukturen påverkas på landsbygden. Vad händer till exempel med butiker, banker och skolor? Jag ser att beslutet leder till en utarmning av hela landsbygden som direkt påverkar försörjningstryggheten.
Att lägga ner torvbränning har ingen större effekt på nationalekonomin, men för landsbygden är beslutet avgörande. Karlsson ville se att tillräckliga resurser läggs på olika former av stöd och styrning av skatter.
– De som påverkas måste också ha en möjlighet att vara med i beslutsfattandet. Det har en betydande lokal effekt på hur folk är redo att acceptera förändringarna.
Nyckelorden när den bioekonomiska strategin görs upp är enligt Karlsson öppenhet, enhetlighet och förutsägbarhet. Beslutsfattare måste vara redo att ge efter på den ekonomiska lönsamheten för att social rättvisa ska uppnås.