Lyckad Farmari-mässa med ansvarsfull verksamhet som tema

Farmari-mässan lockade 59.000 besökare till S:t Michel i början av juli. Evenemanget visade upp hela kedjan från jord till bord, och it kom både proffs och turister för att trivas, nätverka och bli inspirerade.

Förutom det mångsidiga utbudet utställare både på utomhusavdelningarna och inomhus kännetecknades Farmari även den här gången av det breda evenemangsutbudet och avdelningarna med produktionsdjur. Temat för i år var ansvarsfullhet med utgångspunkt i arrangören ProAgrias riktlinjer för ansvarsfull produktion. Fokuspunkterna var miljöaansvar, ekonomisk och socialt ansvar samt ansvar för djurens välmående. På djuravdelningarna märktes årets tema till exempel i konstruktionerna och utfodringen.

På ProAgrias, Mtechs och Biocodes gemensamma avdelning förevisades ett nytt sätt att ta fram lantbruksproduktionens kolbindning och skiftesvisa kolbalans utifrån uppgifterna i odlingsplanen. Beräkningsegenskapen blir i höst en del av Min Gård-programmet, där den integreras med annan befintlig data.

Före mässan hade ProAgria genomfört ansvarskarteringar på de savolaxiska gårdarna som deltog i Farmari. Förutom att tillsammans med företagaren analysera gårdens verksamhet ur ansvarssynvinkel fick de som deltog konkreta råd om hur de kan utveckla gårdens ansvarsfullhet och skapa ett tilläggsvärde i produktionen. Det framkom att på gårdarna är ansvarssynvinkeln redan en naturlig del av själva produktionen, men att det vore skäl att förbättra gällande företagarens ork. På mässan syntes de kartlagda företagarna med speciella skyltar, och besökarna hade möjlighet att diskutera med dem om gårdens verksamhet.

Små och stora innovationer

Skribenten hittade inga maskinnyheter som skulle premiärvisats på Farmari, men nämnas kan New Hollands metandrivna T6-traktor som förevisades första gången på Agritechnica 2019. Traktorn har samma prestanda som en motsvarande dieseldriven traktor, men en tredjedel lägre brukskostnader. Traktorn åker runt i Finland som förevisningstraktor.

Andra maskiner som fångade ögat var Solis balpress för små rundbalar – kanske lämplig för en hästgård eller hobbybesättning? Agronics strängläggare med pinnar av polyamid samt Avants nya såmaskin, som passar nästan alla Avant-modeller, var också intressanta.

I en av inomhushallarna visade Mikko Mantere upp Hydzones ozonvattensystem.

– Vattnet ozoneras med hjälp av elektrolytteknik, vilket får ozonet att upplösas bra i vattnet. Ozonvatten är desinficerande och kan användas på olika sätt, till exempel för att behandla sår. Ozonvattenbehandlingen passar också för ekologisk produktion, berättade Mantere.

Den lilla sprayflaskan som tillverkar ozon kan laddas genom ett USB-uttag och lätt tas med. Den större anläggningen lämpar sig för till exempel lantbruk.

– När till exempel klövsjuka behandlas med ozonvatten undviker man att mjölkgivan går till spillo, eftersom inga läkemedel används, nämner Mantere.

Paneldiskussioner och festtal

Förutom olika visningar och djurutställningar fick besökarna höra många paneldiskussioner och tal. Jord- och skogsbruksminister Antti Kurvinen tog i sitt tal förutom kriget i Ukraina och det finländska lantbrukets akuta ekonomiska situation upp behovet av att öka uppskattningen av det inhemska lantbruket. Han föreslog att det i grundskolans läroplan infogas besök på lantbruk.

MTK:s Juha Marttila kritiserade beslutet att flytta utbetalningen av EU:s djurbidrag till början av nästa år, en nyhet som Livsmedelsverket gick ut med en dag före Marttilas tal. Han påtalade också att östra Finland tagit emot ett hårt slag i och med att förbindelserna med Ryssland kapats. Det är bråttom med riktade åtgärder, som förutom av olika infrainvesteringar borde bestå bland annat av investeringsstöd i olika former för lantbruk, tilläggsresurser för turism och matexport och ytterligare medel för att lyfta utbildningen inom naturresurssektorn. Marttila talade också för att en större andel av skatteintäkterna från virkesförsäljningar skulle tillfalla kommunen.

En paneldiskussion som kan lyftas fram är den som fördes om fårull. På senare år har intresset för inhemsk fårull ökat raketartat, och ullförädling i olika former har skapat flera nya företag. Ylleboomen har lett till att behovet att samla all ull som produceras på gårdarna ökat. Panelisterna konstaterade att det är en balansgång mellan att tro att allt går att sälja oberoende ullen kvalitet, och att vara för kritisk, vilket leder till att ull som skulle gå att använda kasseras i onödan redan på gården.

Den ökade efterfrågan på ull har också lett till att producentpriset på ull har stigit. En del företag, till exempel Pirtin Kehräämö, har gått in för avtalsproduktion – dels för att försäkra en jämn råvarutillgång, dels för att tillsammans med producenterna skapa en gemensam uppfattning vad som är bra ull.

Producenter belönades

På mässan kungjordes också mottagarna av Tack till producenten-stipendierna. I år delades sammanlagt 50.000 euro mellan sju producenter. Stipendierna delas ut till producenternas innovationer och ska sporra till fortsatt utvecklingsarbete. En av mottagarna var Matias Rönnqvist från Vasa för utnyttjande av kväve i underbevattningssystem.