Enligt de preliminära uppgifterna från växthusgasinventeringen var markanvändningssektorn (LULUCF) fortsatt en utsläppskälla år 2023. Skogsmarken är inte heller en kolsänka utan en utsläppskälla, eftersom kolupptaget i trädbeståndet inte längre kan uppväga utsläppen från marken.
Nettoupptaget i markanvändningssektorn har minskat alltsedan år 2010 och sektorn blev en nettoutsläppare år 2018. Förändringen från upptag till utsläpp inom markanvändningssektorn beror på avverkningar, ökande koldioxidutsläpp från torvmarksskogar och förlust av kolsänkan i mineraljordsskogar.
Enligt den senaste inventeringen stod markanvändningssektorn som utsläppskälla i sin helhet för 11,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter (Mt CO2e) år 2023.
Inventeringen bygger på senaste mätdata från 2019-2023 om Finlands skogstillgångar (RST13). Eftersom uppgifterna om skogstillgångarna delvis har preciserats i de ingångsdata som använts i beräkningarna jämfört med föregående inventering, har också resultaten för tidigare år beräknats på nytt.
De nya beräkningarna medför ändringar i resultaten för tidigare år. Till exempel uppgick de beräknade utsläppen från markanvändningssektorn 2022 till 4,44 Mt CO2e enligt den föregående inventeringen och till 12,01 Mt CO2e enligt den nya inventeringen.
Skogarna utsläppskälla sedan 2021
Av markanvändningsklasserna inom markanvändningssektorn har skogsmark också blivit en utsläppskälla. Även den föregående inventeringen visade en sjunkande trend för nettoupptaget i skogarna, som ändå utgjorde en kolsänka genom tidsserien som sträcker sig till 1990. Enligt den senaste inventeringen blev skogarna utsläppare år 2021.
År 2023 uppgick utsläppen från skogarna till 1,12 Mt CO2e. Skogstillväxten var fortsatt större än virkesavgången (virkesuttag och naturlig avgång) och trädbeståndet var fortsatt en kolsänka, men det räckte inte längre till för att uppväga de ökande utsläppen från marken.
Av utsläppskategorierna inom markanvändningssektorn var endast träprodukter en kolsänka år 2023. Kolupptaget i träprodukter halverades jämfört med år 2022 till -1,7 Mt CO2e.
Skogarna har blivit en utsläppskälla de senaste åren till följd av att:
- Ökningen av trädbeståndets totala biomassa (löv, grenar, stammar, rotsystem) har minskat.
- Virkesuttaget har ökat (cirka 90 procent av virkestillväxten avgår genom virkesuttag och naturlig avgång, jämfört med endast drygt 70 procent i början av 2010-talet).
- Koldioxidutsläppen från marken har ökat och tillväxten av mineraljordarnas kolförråd har avstannat (uppvärmningen av klimatet har ökat nedbrytningen och den levande biomassan har producerat mindre ny förna).
Färre djur minskade utsläpp från jordbrukssektorn
Jordbrukssektorns utsläpp 2023 (6,0 Mt CO2e) minskade med en procent jämfört med år 2022. Utsläppen minskade eftersom antalet idisslare såsom nötkreatur, får och renar minskade. Det fanns också färre grisar än år 2022. Detta bidrog till att minska utsläppen från djurens matsmältning och från gödselhantering.
Uppgifterna om utsläppen från kalkning och gödsling bygger i den nu publicerade inventeringen på data från 2022, eftersom data från 2023 inte ännu är tillgängliga. Utsläppen från gödsling var år 2022 betydligt mindre än under tidigare år.
Den sannolika orsaken är att användningen av gödselmedel minskade till följd av prisuppgång. År 2023 användes förmodligen mer gödselmedel, och därmed kommer utsläppen från jordbrukssektorn 2023 att vara större i de slutliga resultaten, som publiceras i mars 2025, jämfört med de nu redovisade siffrorna.
Flera justeringar har gjorts i beräkningsmetoderna för jordbrukssektorn under det senaste året efter nya vetenskapliga rön. Ändringarna förbättrar beräkningarna av bland annat utsläppen från gödselhantering och jordbruksmark.
I inventeringen har också använts senaste data om torvmarker, som möjliggör exaktare identifiering av torvåkrar och beräkning av arealerna för organiska åkermarker.