Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA har utlyst en tävling där man söker gårdar som på ett holistiskt sätt satsar på säkerhet.
– I tävlingen som inleddes 1 februari och pågår fram till 30 september letar vi efter en gård som på ett fräscht sätt har lyckats hantera utmaningarna inom arbetssäkerhet och arbetshälsa. Alla som anmält en gård till tävlingen belönas med snabbpriser och vinnaren i tävlingen får en prissumma på 5.000 euro, berättar arbetarskyddsagronom Erik Lindroos på LPA.
LPA har också tidigare ordnat kampanjer och tävlingar, men de har sett litet annorlunda ut.
– För några år sedan belönade vi enskilda lösningar på gårdarna, bland annat belönades en arbetssäker lösning för transport av kalvar från betet. Det var en bur som man fångar in nyfödda kalvar med. Buren fästs på frontlastaren och på så sätt fås kalvarna från betet på ett säkert sätt, berättar Lindroos.
I år söker man inte enskilda uppfinningar utan en helhet; en gård med ett visst sätt att verka.
– Vi ser på arbetsskyddskulturen och inställningen som helhet.
Styrgruppen eller juryn som har hand om urvalsprocessen består av jordbrukarna Johanna Wasström och Jarmo Mäntyharju samt sakkunniga Janne Karttunen från TSS och Jukka Mäittälä från TTL. Till gruppen hör även LPA:s direktör Päivi Wallin samt Erik Lindroos.
För många olyckor
Tävlingen som nu pågår är en del av internationell kampanj och går under namnet Noll olyckor i lantbruket.
– I många andra branscher har man ju redan länge haft noll olyckor som målsättning och bakgrunden till LPA:s tävling är att det sker en hel del olycksfall i lantbruket idag. Vi har talat om de här frågorna i över 30 år, men de senaste åren har de hamnat i skuggan av andra viktiga frågor som Ta hand om bonden - projektet. Utvecklingen gällande olyckor har inte blivit akut sämre, men läget har varit stadigt dåligt, konstaterar Lindroos.
I dag är läget att nästan varannan av LPA:s försäkrade klarar sig utan skador, vilket visar att noll olycksfall är ett helt realistiskt mål för varje gård.
– 45 procent av våra kunder har inte ett enda noterat olycksfall i registret, men det oaktat registreras cirka 4.000 olycksfall på årsbasis.
Trots att antalet gårdar har minskat och mekaniseringen utvecklats sker det alltså fortfarande för många olycksfall på gårdarna.
– Hantering av stora djur är till exempel alltid en riskfaktor. Man måste känna och kunna hantera sina djur för att undgå olyckor. Husdjursarbetet är den vanligaste olycksfallsorsaken.
På en stor gård är det oftast mera arbete än på en mindre gård och man utsätts för fler farosituationer.
– Det är lätt hänt att man arbetar lite för mycket och blir trött. Om man arbetar ut sig är man kanske inte så observant som man borde vara. Alla mjölkgårdar har inte heller robotar och de nyaste maskinerna. Många har äldre utrustning och kan den vägen utsättas för olycksfall.
Tyvärr sker dödsolyckor varje år
Det sker tyvärr också dödsolyckor i lantbruksarbetet varje år.
– Det har rört sig om cirka två dödsfall per år, men vi ska komma ihåg att vår statistisk enbart gäller de försäkrade. Det kan ju hända olyckor på gården också med personer som redan gått i pension eller olyckor där barn drabbas och där försäkring saknas, säger Lindroos.
Internationellt sett sker det i många länder ännu fler dödsolyckor i lantbruket, men det är ju en klen tröst. Rätt nyligen var det en jordbrukare i Österbotten som höll på med underhållsarbeten på traktorn och blev ihjälklämd.
– Underhållsarbeten med maskiner är en risk och i sådana situationer kan det tyvärr ofta ske allvarliga olyckor.
Ofta hänger ett jordbruk på en eller två personer och därmed kan allt falla samman med en allvarlig olycka.
– Det kan vara slutet för hela företaget om en av makarna avlider.
På LPA har man ingen statistik över olyckor där barn är inblandade, men olyckor sker tyvärr också där barn blir offer.
– Det kan till exempel hända att ett barn är med i traktorn och det händer en olycka av något slag eller att ett barn leker på gården och skadar sig eller omkommer. Det har hänt att barn blivit i kläm mellan storbalar eller att de har rasat över barn som leker i foderladan. Svämgödselbassängerna är också farliga för barn, konstaterar Lindroos.
Också coronakrisen ökar riskerna
Den pågående pandemin sätter käppar i hjulet både för arbetet med kampanjen och för lantbrukarna.
– Vi har precis kommit igång med kampanjen och ur vår synvinkel är det förstås olyckligt med coronakrisen som tar all publicitet. Inget annat än den kommer över nyhetströskeln. Alla våra möten och evenemang är inställda, men vi försöker sprida information på webben och i sociala medier.
Den pågående pandemin gör också sitt till för att öka riskerna på gårdarna.
– Vi har ju nu en situationen då många skolor och daghem är stängda och föräldrar har svårt att hitta tid både för barnen och arbetet. Det lönar sig att fundera noga efter ifall det till exempel finns äldre barn hemma som kan ta hand om yngre barn som inte kan lämnas utan uppsyn, säger Lindroos.
Enligt honom borde man i vissa fall också allvarligt överväga att låta barnen gå till skolan, eftersom möjligheten finns ifall vårdnadshavarnas arbeten så kräver.
– Man måste försöka se till den bästa lösningen på gårdsnivå och samtidigt avväga olycksrisken mot coronarisken.
Det kan enligt Lindroos vara mycket riskabelt att ta med sig en 3-4 åring i det riktiga arbetet som till exempel mjölkning eller bråda arbeten i vårbruket.
– Då borde man nog ha annan sysselsättning åt barnen och se till att det finns lekplatser för barnen på ett tryggt ställe. Vi vill också lyfta fram vår nya arbetssäkerhetsrådgivare, det vill säga en telefonnummer man kan ringa med låg tröskel ifall man funderar på frågor kring skyddsutrustning och arbetssäkerhet, påminner Lindroos.
Betydande belöning för vinnaren
Den utlysta tävlingen är en del av arbetet med att få publicitet för arbetssäkerhetsfrågor. Den vinnande gården måste kunna visa att man på ett övergripande sätt har lyckats hantera utmaningarna inom arbetssäkerhet och arbetshälsa.
– Prissumman på 5.000 euro är ju en ganska betydande belöning för den som vinner, så det här borde kunna väcka intresse. Och nu handlar det inte om att hitta den största och modernaste gården utan om att hitta en gård där man mår bra och helheten är fungerande, understryker jurymedlem Johanna Wasström. Gården kan vara stor eller liten, det spelar ingen roll.
Hon hoppas också att olika regioner skulle vara representerade i tävlingen.
– Gårdarna är väldigt olika, men vi skulle vilja ha med gårdar över hela landet. Det kan visserligen bli verkligt svårt att utse vinnaren, men juryn har full rätt att fatta beslut på basen av deltagarna. Om jag förstått saken rätt så kan juryn också bestämma sig för att två gårdar delar på priset.
Man kan anmäla sig själv till tävlingen, men man kan också anmäla någon annans gård.
FOTNOT: Bekanta dig med kampanjen och tävlingen på webbplatsen lpa.fi/nollolycksfall