Det är fråga om en knappt femton kilometer lång sträckning av Lovisaån i Nyland som nu ska rensas. Området börjar strax norr om den våtmark Lovisa stad i tiderna anlagt norr om riksväg 7.
Sträckan fördelas över tre torrläggningslag och det första söderifrån räknas administrativt som å, medan de två följande räknas som bäck. Nu har projektet beviljats såväl miljötillstånd som finansiering.
Lovisaåns rensning har varit aktuell i omkring femton års tid. Otaliga är de problem, översvämningar eller helt enkelt långsam upptorkning efter regn som bönderna omkring ån fått brottas med. Att jordarten är lera, ställvis styv lera, gör inte situationen lättare. En jordbrukare som länge kämpat med torrläggningen omkring ån är spannmålsodlaren Dennis Bäckman i Hommansby i Liljendal.
– Det är verkligen bra att det här görs, behovet är stort. Kommer det ett regn på 50 millimeter här på våra lerjordar så avstannar förstås all aktivitet på åkrarna för flera dagar. Det räcker länge innan det torkar upp. Om inte ån drar undan så drar inte heller dikena som för vatten till ån undan.
Lång process verkar snart vara i mål
Bäckman har liksom många andra odlare i Liljendal och Pernå med intresse följt med processen kring miljötillståndet och finansieringen för rensningen av ån.
– Visst har det varit en lång och stundvis byråkratisk process. Förr i världen, till exempel på 1980- och 1990-talen, skulle det här garanterat gått fortare efter att man en gång konstaterat att behovet finns, säger han.
Han framhåller också att fördelningen av kostnader kunde vara jämnare. Nu sker fördelningen mellan de markägare som har mark intill ån. Höjden beaktas och även användningsändamålet. Odlingsmark har högre kostnad än bete eller skog eftersom nyttan av fungerande dränering anses större där.
– Jag skulle vilja se en jämnare fördelning av kostnaderna på hela avrinningsområdet. Nu har ju odlare längre bort också nytta. Nu torkar ju också deras åkrar upp bättre om det drar undan fortare närmare ån, säger Bäckman.
Miljötillstånd och finansiering
Janne Pulkka från Etelä-Suomen Salaojakeskus håller en lång utläggning om varför Lovisån ska rensas och hur man ska gå tillväga. Man kommer till exempel inte att gräva på djupet utan enbart rensa ån från jord och gräs samt avlägsna jordvallar och objekt på specifika problemställen. Så kallade översvämningshyllor anläggs genom att man i praktiken breddar på själva åfåran där behov finns. Under åren har man nämligen varit med om en del översvämningar som förutom odlandet också drabbat fastigheter som bostadshus och källare. Där utöver ska specialobjekt och biotoper bevaras och iordningställas.
- Vi fick det här grävtillståndet med de element som vi hade hoppats på. Förstås finns här saker vi får anpassa oss efter, men till sin grundläggande funktion är beslutet positivt för projektets fortsättning, säger han.
Projektet omfattar Lovisaån till en sträckning på ungefär 16.000 meter, var av man rensar 14.839 meter. Åkerareal som ligger inom räckhåll och drar nytta av rensningen beräknas vara ungefär 400 hektar. Den senaste versionen av kostnadsförslaget för projektet ligger på 700.000 euro (inklusive moms) och i det finansieringsbeslut som nu godkänts av Nylands NTM-central ligger understödet på 50 procent och 350.000 euro. Övriga kostnader kommer att betalas av markägarna intill ån enligt den kostnadsfördelningslängd som Etelä-Suomen Salaojakeskus gjort upp.
För grävarbetena har valts en entreprenör från Lahtis och enligt arbetsgruppen för projektet planerar man inleda grävarbetena senast inkommande vinter.