Jordbruk
Aarter5 aug26 ct webben
Sören Stenroos i Malax har odlat ärter i flera år och ser gärna att fler odlare skulle anta sig utmaningen. Lönsamheten är bättre än på spannmål och det finns också utrymme för fler odlare. Efterfrågan finns, säger Stenroos, som också är inköpare på A-Foder.
Jordbruk Tema

Ärterna växer bra – men förekomsten av ärtvecklaren oroar

SLC - Christoffer Thomasfolk

TEXT: Christoffer Thomasfolk

christoffer.thomasfolk@slc.fi

FOTO: Christoffer Thomasfolk

Intresset för att odla foderärter ökar när lönsamheten på spannmål fortsatt är svag. Men det finns utrymme för fler odlare, säger Sören Stenroos, inköpare på A-Foder. Han tycker årets ärtodlingar ser bra ut.

– Jag tycker det ser bra ut med ärtodlingarna så här långt. Det återstår att se hur det blir med skörden för det finns en del frågetecken ännu kring hur det blir med vädret och hur mycket skador ärtvecklaren orsakat.

Förra veckan var Sören Stenroos, som odlar foderärter i Malax, ute och inspekterade sina odlingar. Han har odlat ärter sedan 2017 och ser det som ett bra komplement i växtföljden. Han arbetar till vardags som anskaffningschef på Österbottens Kött och är också försäljare och inköpare på A-Foder, som har ett stort behov av inhemskt protein i Atrias strävan att helt ersätta importerad soja i grisuppfödningen.

– A-Foder har ett mål att köpa in 30 miljoner kilo ärter, men dit har vi inte ännu nått. De senaste åren har vi legat på cirka 20 miljoner kilo och med tanke på att lönsamheten är bättre för ärter än med spannmål så kunde intresset för att odla ärter vara större än det är i dag, säger han.

Ärtarealen har ökat och med det också konkurrensen. Enligt Stenroos finns det också odlare som upplever utmaningar med ärter.

– Ärter är svårare att tröska och torka än spannmål och det har prövat många odlares tålamod. Utöver det har vi också haft problem med insekter som ärtvecklaren som har ökat i takt med att det odlas mer ärter. Det finns också risk för liggväxt, vilket var en utmaning i fjol och ledde till låga hektarskördar. Så jag har förståelse för att inte alla vill utsätta sina nerver för ärtodling, säger han.

Garantipris ger en trygghet

Men. Stenroos poängterar att ärter inte kräver lika stora insatser som spannmål. Kostnaderna för konstgödsel är betydligt lägre och kontraktspriset, som A-Foder erbjuder, ger en betydligt bättre lönsamhet just nu än för spannmål.

– I vintras erbjöd A-Foder ett kontraktspris på 240 euro per ton i Koskenkorva. Sedan dess har priset sjunkit till cirka 220 euro per ton, men en fördel för de odlare som gör kontrakt är att det finns ett garantipris.

De som skrev kontrakt i vintras eller våras är därmed garanterade garantipriset som gällde då.
– Trots att priset på ärter har sjunkit får de ändå garantipriset. Och skulle ärtpriserna stiga över garantipriset får odlaren betalt enligt dagspriset. Att ha ett garantipris är en fördel om priserna sjunker och det ger också större möjligheter att beräkna kostnaderna och intäkterna, förklarar Stenroos.

Tillbaka till årets växtlighet av ärter som kan komma hämmas av ärtvecklaren – en insekt som kryper in i ärtskidan, lägger ägg och larverna äter upp ärterna. Det finns alltså tecken på att förekomsten kan bli utbredd i år.

– I år har jag bekämpat mot ärtvecklaren på halva arealen, men det återstår att se vilken effekt den insatsen har gjort. Det vet man först när ärterna skördas.

Stenroos tar tillfället i akt och öppnar en del ärter när han är på plats på åkern.

– Så här långt ser jag faktiskt inga skador av ärtvecklaren, vilket är positivt. Men huruvida bekämpningen, som jag gjorde i blomningen, har gett resultat får jag först senare.

Aarter7 aug26 ct
Ärtvecklaren kan bli ett bekymmer för de som odlat ärter i år. Just här syns inte några skador av insekten, men det är först när skörden är bärgad som odlarna kan dra några slutsatser.

Ärter ger kväve till marken

En bidragande orsak till att ärtodlingen inte ökar lika mycket som efterfrågan kan vara att inte alla får in den i växtföljden. Ärter får nämligen inte odlas på samma skifte flera år i rad.

– Det måste vara ett uppehåll på 5–6 år för att odla ärter på samma skifte. Annars är det stor risk för att man får in ärtrotröta i marken. Därför kan det för de som inte har tillräckligt stor areal svårt att få in ärter i växtföljden.

– Men samtidigt är ärter en bra gröda för att bryta ensidig spannmålsodling och det är också en kvävefixerande växt som tillför kväve till nästa gröda när markbearbetningen sker i samband med sådd. Och viktigt att påminna om är att ärter trots en del utmaningar just nu ger bättre lönsamhet än spannmålsodling, säger han.

På grund av att spannmålsodlingen inte är lönsam ökade Stenroos i år ärtarealen från tio till femton hektar. Han övervägde också att liksom grannen pröva på åkerböna, som är ett växtprotein som A-Foder också gärna köper in. 

– Åkerböna är ett intressant alternativ då spannmålspriserna är låga, men i år höll jag mig ändå enbart till ärter. Åkerböna har en lång växtperiod och tröskningen är det största orosmomentet för odlarna. Men om det blir en bra höst så är det lättare att tröska åkerböna och den brukar också stå bättre än ärter.

Förra veckan var ärterna inte ännu mogna för tröskning. Stenroos tror att skördearbetet kan inledas snart. 

– Nu hänger allt på vädret och bara vi får uppehåll så tror jag tröskningen här i området inleds under andra halvan av augusti, säger han.