Lovande resultat med
rötrester från Stormossen

Kan rötrester från biogasproduktion fungera som gödsel? Det testas som bäst i en majsodling vid Optima Lannäslund i Jakobstad. Enligt försöken är resultaten lovande.

– Det känns bra att vi inom jordbruket kan återanvända näringsämnen som kväve och fosfor och binda dem tillbaka i växten i stället för att de släpps ut i luften. Att gödseln också har visat sig fungera i praktiken är också positivt, säger Peter Isakas, platsansvarig och ansvarig för produktionen vid Optima Lannäslund.

De senaste åren har man vid Lannäslund genomfört försök med fodermajs. I år deltar yrkesutbildaren på andra stadiet i EU-projektet Botnia Näring i kretslopp och testar rötrester som kommer från biogasproduktionen vid Stormossen Ab i Korsholm.

– Vi har fyra olika försöksrutor där den med rötrester från Stormossen har visat sig växa nästan bäst. Det gödslet ser ut att fungera minst lika bra som skolans egen svämgödsel som används i en ruta, berättar Cecilia Palmborg, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, som också medverkar i projektet.

Rötrester som gödsel

Gödslet som används härstammar från jordförbättringskompost som produceras av rötrester vid Stormossen. För att förbättra det som gödsel har man via en process kompletterat komposten med återvunnen ammoniumsulfat.

– Den här kompletteringen görs för att få tillfört ännu mera kväve och skapa en så kallad boostergödsel. Och analyserna visar att det är ett gångbart alternativ till exempelvis konstgödsel eller gårdarnas egen svämgödsel, menar Palmborg.

Stormossen är projektledare och har som mål att undersöka olika återvinningsmetoder och -tekniker för att bättre ta till vara och återanvända näringsämnen som annars släpps ut i luften via avloppsvatten.

I samband med biogasproduktionen blir exempelvis kol, fosfor, kväve och kalium kvar i rötresten som används till att göra jordförbättringskompost. Problemet är bara att en stor del av kvävet som renas som avloppsvatten blir kvar i rejektvattnet och avgår till luften.

– Det som vi nu vill undersöka är om vi i stället kan ta tillvara näringsämnen och återanvända dem som gödsel och föra dem tillbaka till kretsloppet genom att låta växterna ta upp dem. Målet är att återvinna kvävet och ta fram ett gödsel som i teorin kan ersätta fossila kväveprodukter, det vill säga konstgödsel, säger Johan Saarela, utvecklingsingenjör vid Stormossen.

Stormossen producerar på årsbasis cirka 9.000 ton avvattnad rötrest som görs till jordförbättringskompost och gräsmattejord. Vätskan som renas och där kvävet försvinner i atmosfären uppgår till cirka 45.000 kubik per år.

– Vi återanvänder redan en hel del, men vi skulle gärna återanvända betydligt mer av kvävet än vad vi gör i dag. Därför är det positivt att samarbeta med en utbildare som kan sprida erfarenheterna av det här försöket vidare, konstaterar Saarela.

Cirkulär ekonomi

Cirkulär ekonomi är därmed ledordet. Och skulle jordbruket i högre grad kunna bidra till att återanvända näringsämnen vore det positivt på många sätt – inte minst med tanke på att produktionen av kvävekonstgödsel står för uppemot två procent av koldioxidutsläppen globalt. Fosforn är också listad som ett kritiskt råvaruämne av EU.

– Det är klart att det skulle vara bra för jordbrukets image om användningen av återvunnen gödsel skulle kunna öka på sikt. Men det är också en kostnadsfråga för jordbrukarna och frågan är om en sådan här produkt kan bli förmånligare än konstgödsel. Men som representant för lantbruksutbildningarna känns det bra att vara med och testa olika lösningar, säger Isakas.

Jordförbättringskomposten med tillfört ammoniumsulfat testas också i Umeå i korn- och veteodlingar. Det skulle också troligen lämpa sig för andra grödor och att det blev just majs beror på att Lannäslund i flera år har gjort försök med fodermajs.

– När vi började med försöken fanns en sort och i år kunde välja mellan tre sorter. Så det utvecklas nya sorter, men det går relativt långsamt eftersom Finland inte är en stor marknad. Men det är möjligt att odla fodermajs på våra breddgrader och det kunde i framtiden bli ett komplement i foderstaten i vår husdjursproduktion, menar Isakas.

Fördelarna med majs är att de maskinella insatserna är låga. Det krävs bara en skörd som ger lika mycket energi som tre skördar med vall.

– Därför skulle fodermajs vara ett bra komplement för våra husdjursproducenter. Protein behövs fortfarande men majs skulle lämpa sig som en ny gröda i växtföljden. Därför är det viktigt att vi testar olika sorter och odlingsmetoder, säger Isakas.