Algskador 1 A Webben
Älg- och hjortbekymmer i skogsmarkerna och i trafiken förebyggs med en hållbar reglering av viltstammen genom jakt. Det har länge konstaterats inom Lappfjärdsnejdens Jaktvårdsförening med sina tre jaktklubbar, berättar Kaj Sved, som är jägare, markägare och växthus- och trädgårdsföretagare.
Skogsbruk Livet på landet

Lokala älg- och hjortbekymmer
i skog och i trafiken

Älgar och hjortar men även vildsvin är ett ökande bekymmer i markerna och i trafiken. I Lappfjärdsnejdens Jaktvårdsförening, med sina tre jaktklubbar, har markägaren och jägaren Kaj Sved under många år följt med hur viltstammen ändrar i skogen och trafiken.

– Jag har jagat i drygt 30 år och följt med hur viltstammen av älg och hjort, men även rådjur har ändrat och ökat. Rådjur och hjortar är ett bekymmer i trafiken och i bebyggelsen medan älgarna är mer folkrädda och rör sig mera i skogsmarkerna, berättar Kaj Sved i Lappfjärd, Kristinestad.

Sved har märkt att vildsvinsstammen har ökat och konstaterar att vildsvinet är ett listigt och farligt djur och svårt att jaga. Om vildsvinsstammen tillåts växa så uppstår problem på en fem- och tioårsperiod med negativa följder på odlingar och trädgårdar men även på skogsmarkerna.

Flygräkning heltäckande metod

– När det gäller älgar och hjortar så får man bästa uppföljningen genom en flygräkning och när det inte finns snö att räkna spår i. Enda begränsningen med flygräkningen är att det behövs dagsljus för själva utförandet. Älgarna rör sig snabbt över stora områden och då är flygräkning en behändig metod, säger Kaj Sved.

– Älglicenserna påverkas av antalet älgar som rör sig i markerna. Vargen är även ett dilemma och påverkar älgförekomsten framöver. Risken är att älgarna samlas i flockar och börjar hålla till mera i plantskogarna där det är lättare att gömma sig för vargar, poängterar Sved.

Älgjakten är svår att optimera eftersom djurantalet varierar årligen och jaktområdena är stora. Skogsmarkerna varierar och älgjakten begränsas av hur byarårna går i terrängen. Det är ur skogsbrukets synvinkel viktigt att älgstammen hålls balanserad.

För ungefär fem år sedan fanns det mycket märkbara älgskador på plantskogarna, berättar Sved. Skadornas omfattning i skogarna beror på huruvida älgarna hittar lämplig vinter- och sommarföda.

– Hjortarna är mera känsliga djur och angriper och skadar granplantor, medan rådjuren i sin tur inte är folkrädda och rör sig ostört i folks trädgårdar. Speciellt rådjuren ökar i antal om det inte finns rävar i området. I odlingarna har inga problem konstaterats på samma vis som hjortarna och rådjuren är problem i trafiken, säger Kaj vidare.

Markägarna värdefulla liksom skogarna

Enligt Sved bör en stor tacksamhet riktas till markägarna som möjliggör jakten på älg, hjortar och rådjur. Sin tacksamhet visar Lappfjärdsnejdens Jaktvårdsförenings tre jaktklubbar genom att ordna en gemensam soppdag, vartannat år, dit markägarna inbjuds.

I jaktklubbarna finns även yngre förmågor som aktiverar sig i jakten. Detta är en förutsättning så att bygdens jägarkår föryngras.

– I egenskap av skogsägare så behöver ungskogarna, främst plant- och gallringsskogarna under trettio år, skötas om och det ska lämnas lite tätare bestånd och röjas flera gånger i samband med plantskogsvården. Viltskadorna påverkas av hur mycket sly det finns, vilket inverkar på skogarnas virkesproduktion och möjligheten att avverka ekonomiskt värdefullt virke framöver, framhåller Kaj Sved.

– Viltet har sina naturliga instinkter och rutter. Djuren tar den lättaste vägen till föda och där faran är mindre för rovdjur. Därför behövs en hållbar jakt i ungskogarna, poängterar Sved.

Skogsvårdsföreningen Österbottens skogsvårdsinstruktör Jami Pirttimäki säger att denna vinter försvårat hjortjakten märkbart.

– Väderleken har varierat mycket och ingen snö har funnits att se hjortspår i. Det finns mera hjortar i skogarna i vinter eftersom det finns och är lätt att hitta föda i skogarna, konstaterar han i en telefondiskussion.