Susanne West
Trädgårdsombudsman Susanne West blir tf verksamhetsledare för ÖSP i höst. Hon och hennes bror Mathias West odlar bland annat havre i en miljö med öppna landskap på Söderfjärden.
Jordbruk SLC

Lönsamheten och extremväder givna diskussionsämnen i höst

Susanne West gör comeback i ÖSP-sammanhang i höst efter föräldraledigheten. West åtar sig uppdraget som tf verksamhetsledare samtidigt som ÖSP:s ordinarie verksamhetsledare Madelene Lindqvist i sin tur blir föräldraledig.

Det har gått drygt nio år sedan Susanne West anställdes som ÖSP:s trädgårdsombudsman. Under de två senaste åren har West varit föräldraledig och hennes tjänst har då skötts av Johanna Smith.

– Egentligen har jag jobbat 20 procent sedan årsskiftet. Jag har under den tiden gått en utbildning i anslutning till det aktuella projektet Innoväxthus som är knutet till trädgårdsavdelningen, förtydligar Susanne West när hon ger en LF-intervju hemma i sin trädgård i Solf en gassande varm eftermiddag i början av augusti.

I höst återgår Susanne West till arbetslivet på heltid. Hon har utsetts till tf verksamhetsledare för ÖSP i somras, ett uppdrag som hon kommer att inneha fram till hösten 2019.

Den 15 augusti börjar Susanne West inledningsvis arbeta parallellt med den ordinarie verksamhetsledaren Madelene Lindqvist som blir moderskapsledig i mitten av september.

– Det blir intressant att få nya arbetsuppgifter. Det är så mycket som är på gång inom jordbruksvärlden. Jag känner ÖSP:s organisation väl sedan tidigare. Nu får jag möjlighet att bredda och fördjupa mina kunskaper ytterligare genom att stifta kontakt med ännu fler sektorer.

– Tidigare har jag främst fokuserat på trädgårdsodling och frilandsodling i mitt arbete som trädgårdsombudsman. Men jag har inte varit begränsad i min verksamhet. Exempelvis har sura sulfatjordar varit ett ämne som har legat på mitt skrivbord, tillägger West.

Nyckfullt väder och vikande lönsamhet

Kontrastfulla och föga förutsägbara väderväxlingar mellan vått och torrt och kallt och varmt har inneburit stora utmaningar för det inhemska jordbruket under de senaste odlingssäsongerna.

Skördeåret 2018 väntas bli det sämsta sedan den kyliga säsongen 1987 och skördemängden förutspås nå upp endast till drygt hälften av den önskade.

– Det finns stora variationer i fälten i år på grund av den svåra torkan. På vissa ställen ser det bättre ut och på andra ställen sämre. Jag uppfattar inte den nuvarande situationen som helt nattsvart här i landskapet, säger Susanne West.

– Men mängd och kvalitet klarnar först när vi skördat färdigt. Samtidigt sker skördandet väldigt tidigt i år. Det mesta torde vara bärgat redan i början av september. Under det regniga fjolåret höll man på under hela hösten och ändå kunde man inte skörda allting.

Foderpriserna och tillgången på foder är dock ett orosmoln inte minst för mjölk- och köttproducenter, säger West.

– Jordbrukets allmänna lönsamhet torde också bli ett hett samtalsämne i höst. Det har redan under flera års tid funnits en ganska utbredd uppgivenhet inom jordbrukarkåren på den här fronten. Sommarens torka anstränger situationen ytterligare. Det står samtidigt klart att man inom jordbruket åtminstone bör föra diskussioner om den aktuella klimatfrågan och försöka förbereda sig inför de olika typer av extremväder som påverkar vår tillvaro, tillägger West.

Skadeinsekterna har ju härjat ovanligt mycket i odlingarna i år. Bör landets jordbruk vara bättre rustat för att kunna bekämpa nya inkräktare såsom gammafly?

– Det finns absolut all anledning att förbättra den allmänna beredskapen att hantera olika situationer som kan uppkomma på grund av nyckfullt väder och den medföljande ökande risken för nya skadeinsekter och nya växtsjukdomar. För att man ska kunna bekämpa skadegörare tillräckligt effektivt bör kommunikationen med olika myndigheter dessutom vara så snabb och smidig som möjligt.

Det finns även andra större aktuella frågor som är på tapeten under den kommande jordbrukshösten.

– Jag tror att vargdiskussionen kommer att få ny aktualitet i höst trots att det varit lugnare på den fronten under sommarmånaderna, säger Susanne West.

Jurist uppvuxen i sockerbetsodlande familj

Susanne West har många strängar på sin lyra utbildningsmässigt. För sex år sedan avlade hon juris magister examen efter att studerat juridik vid Helsingfors universitet.

– Jag har faktiskt inte arbetat som jurist. Men det är tveklöst nyttigt att ha kunskaper i juridik när man arbetar med intressebevakning, säger West som också har hunnit bedriva studier i freds- och konfliktforskning vid Umeå universitet samt agrologstudier vid Yrkeshögskolan Sydväst.

Kopplingen till agrar verksamhet är en naturlig sak för Susanne West som är uppvuxen i en jordbrukarfamilj i Solf. Hon har för övrigt nyligen flyttat tillbaka till hembyn tillsammans med sin familj.

– Mina föräldrar hade sockerbetsodling som huvudsyssla och de ägnade sig också åt kompletterande spannmålsodling. Numera är dock sockerbetsnischen inte längre aktuell hos oss.

Tillsammans med sin bror Mathias West håller Susanne West familjejordbruket vid liv. Det är främst traditionella spannmålsgrödor som havre, korn och vete som gäller på knappt 50 hektar uppodlad åkermark, främst på Söderfjärden.

– För första gången testar vi bondböna under det här året. Vi fick en bra start men jag vågar inte uttala mig om hur den slutliga skörden blir. Den långa växtperioden verkar dock inte bli ett problem under den här sommaren. För växtföljdens skull är det viktigt att odla olika grödor från år till år. Vi har tidigare odlat oljeväxter såsom rybs, säger Susanne West.