Opinion

Livsmedelsexporten växer och erbjuder nya möjligheter

Finländska livsmedel exporterades i fjol till ett värde av 1,75 miljarder euro, vilket är alla tiders rekord. Till största delen gick de här livsmedlen till EU-området och de länder som finns på topplaceringar är Sverige, Estland Tyskland, Ryssland, Kina, Frankrike och Danmark.

Att Ryssland som ett verkligt stort grannland är först på fjärde plats skvallrar dels om den minskade exporten dit som en följd av de ryska motsanktionerna 2014, men också om den ökande exporten till övriga länder.

Exempelvis exporten till Tyskland har ökat rejält, bland annat tack vare riktade satsningar som producentorganisationernas storoffensiv på Grüne Woche i Berlin i januari 2019. En satsning som man följt upp i början av det här året, men också med övrigt marknadsföringsarbete i Tyskland.

Huvudmålsättningen i Food from Finlands exportprogram är att fördubbla Finlands livsmedelsexport till 2025. I exportprogrammet deltar redan mer än hundra intresserade livsmedelsföretag.

Under 2019 var mejeriprodukter, alkohol- och läskedrycker, färsk och förädlad fisk och kött de viktigaste exportvarorna. Men Finland exporterade också makaroner, kaffe- och teprodukter, kryddor, såser, spannmål, sötsaker, socker, honung, foder samt mjöl och kvarnprodukter.

Under den senaste veckan har vi kunnat ta del av flera blåvita nyheter som gäller just livsmedelsexporten. Atria kommer att exportera griskött till Japan, då den japanska restaurangkedjan Bikkuri Donkey börjar använda deras griskött i sina hamburgarbiffar.

Valio har igen inlett samarbete med amerikanska Palmer Holland i syfte att exportera laktosfritt mjölkpulver till USA. Det är fråga om Valios laktosfria Eila-linje som nu ska införas i USA.

Den gemensamma nämnaren i båda fallen är att det på sätt eller annat är fråga om produkter med en speciell egenskap eller ett mervärde. I det japanska fallet var köttets antibiotikafrihet en viktig faktor, i det amerikanska fallet mjölkpulvrets laktosfrihet.

Finland har också den här veckan fått ytterligare tillstånd för att exportera livsmedel till Singapore. Tillståndet gäller fjäderfäkött och hönsägg. Det har totalt sett varit en lång process, Finlands arbete med marknadstillträde där har pågått sedan 2016. Det föregående exporttillståndet för finländska livsmedel beviljades av de singaporeanska myndigheterna i april, då för köttkonserver och äggprodukter. Finland har sedan tidigare exporttillstånd för nöt-, gris- och renkött.

Övriga livsmedel förutsätter inte något särskilt tillståndsförfarande och i fjol exporterade vi griskött, fiskberedningar, mejeriprodukter, choklad, bageriprodukter, frukt- och växtsaft, starka alkoholdrycker, flaskvatten och maltdrycker samt djurfoder och foderenzymer till Singapore.

EU och Mexiko har förhandlat fram ett förnyat handelsavtal. Enligt handelskommissionär Phil Hogan gynnar avtalet bland annat den europeiska exporten av jordbruksprodukter. Mexiko är EU:s främsta handelspartner i Latinamerika med en bilateral handel till ett värde av 66 miljarder euro för varor och 19 miljarder euro för tjänster.

Det nya avtalet innebär att praktiskt taget all handel mellan EU och Mexiko blir tullfri. USA har hittills varit Mexikos viktigaste leverantör av importerade livsmedel och drycker, men mexikanerna har under den senaste tiden ändrat sin strategi. Under president Donald Trumps administration har handelstvister mellan USA och Mexiko ständigt hört till dagordningen och det har gjort att mexikanerna vill diversifiera handeln.

Mexiko är beroende av import av griskött. Den årliga inhemska produktionen omfattar endast 1,5 miljoner ton, medan mexikanerna konsumerar 2,3 miljoner ton. Konsumtionen växer dessutom årligen med drygt 5 procent och det betyder att det kunde finnas utökade möjligheter för griskött från EU.

EU:s export av varor till Mexiko överstiger 39 miljarder euro per år. Handeln med varor mellan EU och Mexiko har tredubblats sedan det ursprungliga avtalet trädde i kraft 2001. Tanken är naturligtvis att det förnyade avtalet ytterligare ska öka handeln mellan de två parterna.

Med ett allt svalare mexikanskt intresse för handel med USA bör det rimligtvis finnas förutsättningar för det. Ingen vet dock ännu hur det går i presidentvalet i USA i november. Blir det seger för republikanerna och Trump fortsätter sannolikt samma linje i förhållande till Mexiko. Blir det seger för demokraterna får vi igen sannolikt uppleva en försonande och på sikt mer saklig och traditionell inställning från Vita huset. Det kan leda till att EU från och med nästa år tappar marknad i Mexiko till förmån för USA.

Det är helt klart att det finns exportmöjligheter för den finländska livsmedelsindustrin. Men det verkar som att vi på allvar kan konkurrera på en global marknad först då vi kan erbjuda en produkt som har någon speciell egenskap eller med hög och säker kvalitet. Nu gäller det att vara anpassningsbar och flexibel från finländskt håll. Våra livsmedelsföretag är förhållandevis små och små aktörers styrka ligger just i att man snabbt kan anpassa produktionen efter ett visst behov.

I efterdyningarna av coronapandemin finns det en risk för att länder sluter sig och att det har en hämmande effekt på internationell handel. Samtidigt är vår värld i dag redan ohjälpligt globaliserad och det kommer alltjämt att finnas länder med importbehov då det kommer till vissa produkter. I samma efterdyningar är det därför knappast fel med livsmedel som håller hög och säker kvalitet, prioriterar livsmedelssäkerhet och kan tillmötesgå marknadens behov när det gäller speciella egenskaper.