Forskningsprojektet ”Stannare-för hållbar utveckling på landsbygden” avrundas med slutseminarium i höst.
Ett hundratal personer i fem österbottniska byar intervjuats. Avsikten med det aktuella ”Stannare”-projektet är att utreda varför folk väljer att stanna kvar på landsbygden samt även att komma med utvecklingsförslag till förbättrade strukturer i byarna.
Sommaren 2021 inleddes ett ruralt forskningsprojekt som ett samarbete mellan Åbo Akademi, Migrationsinstitutet och Yrkeshögskolan Novia.
Med blickarna riktade på byarna Molpe, Maxmo, Munsala, Jeppo och Terjärv går man in för att kartlägga såväl fördelar som utmaningar med att ha sina bopålar i landsbygdsmiljö.
När vi skriver april 2022 har projektet avancerat duktigt. Allt informationsmaterial är insamlat i det här skedet och verkstäder med diskussionsmöten har dessutom hållits på de berörda orterna med 14-20 deltagare på plats. Det sista mötet som var gemensamt för Munsala och Jeppo ordnades den 21 april.
– Vi har intervjuat både representanter för lokalbefolkningen och kommunala beslutsfattare. Gruppintervjuer enligt indelning i tre ålderskoherter har också gjorts. Sammanlagt handlar det om omkring 100 personer i fem byar, säger projektledaren Kenneth Nordberg, till vardags projektforskare vid Åbo Akademi i Vasa.
– Invandring är numera ofta en nyckelfaktor för att byarna ska kunna vara livskraftiga i framtiden. Vi har intervjuat inflyttare och det är värdefullt med tanke på deras utifrånperspektiv, säger Magnus Enlund, projektledare på Migrationsinstitutet.
Nordberg och Enlund tillägger och inflikar att projektledaren Ida Haapamäki från Yrkeshögskolan Novia och forskningsassistenten Kristian Strandin på Åbo Akademi har gjort viktiga insatser under forskningsprojektets gång.
Vad händer härnäst inom Stannare-projektet?
– Nu väntar både analytiskt arbete och rapportskrivande. I höst ska vi arrangera ett slutseminarium någonstans norr om Vasa. Det är samtidigt tänkt att vi ska lägga fram utvecklingsförslag om hur olika strukturer i byarna kunde stärkas och förbättras.
– Stannare-projektet har förlängts med sex månader till december 2022. På grund av pandemin har det skett fördröjningar i arrangemangen av sociala tillställningar, säger Nordberg.
Byarna fortsatt livskraftiga trots tappad service
Vad har då forskarna kommit fram till i samband med sina forskningsrundor till de berörda byarna?
Allmänt taget konstaterar man att livskraften finns i behåll trots att butiker, bank- och försäkringskontor och till och med kommunal skolservice tenderar att försvinna från byarna i allt högre grad.
Naturen och möjligheter att utöva fritidsintressen och en stark trygghetskänsla anges ofta som betydande orsaker varför man bor på landsbygden. Ett starkt föreningsliv och socialt präglade byaktiviteter är därtill viktigt i en tid då många andra mötesplatser har fallit bort.
– Förbättrade möjligheter till distansarbete har lyfts fram och betonats under intervjuerna, säger Enlund.
– Vi har valt ut de aktuella byarna eftersom de har olika förutsättningar att klara sig. Exempelvis Molpe och Maxmo ligger båda på pendelavstånd från Vasa vilket också är till fördel för högre utbildade invånare, säger Nordberg.
– Anpassningsförmågan är framträdande i dessa byar som har tappat en del service under de senaste åren. I Maxmo skärgård har båda bybutikerna lagts ner. Man går istället för att kämpa för att behålla dagvårdsverksamheten. För övrigt har butiksservicen för äldre nästan förbättrats efter att butiksbussen från Kärklax har börjat köra ända till den yttersta delen av skärgården.
– I Molpe saknar man visserligen en bybutik. Men till exempel de aktuella satsningarna på båt- och skärgårdsturism i världsnaturarvet är någonting som är uppskattat på lokalt håll.
– Terjärv kännetecknas bland annat av företagsamhet, storföretaget Rani Plast och ett rikt idrottsliv. Jakobstad och Karleby finns på pendelavstånd. Däremot är jobben för högutbildade få och det bidrar ofta till att studerande inte återvänder.
– Munsala kämpar med struktomvandlingar på grund av den sviktande pälsnäringen.I området finns samtidigt tillgång till fina skärgårdsvyer och boendemiljöer.
– Jeppo präglas i sin tur av en ganska stabil utveckling. Storföretaget Mirka har förstås betydelse, men det är uppseendeväckande att relativt få ortsbor jobbar där. Skolan i Jeppo växer på grund av inflyttare till primärnäringarna. Framför allt har ukrainare sökt sig till orten, säger Nordberg.
Hälso- och sjukvårdfrågor har inte tagits upp och ventilerats i någon större utsträckning under intervjuerna. Det står också klart att det råder ett starkt missnöje med den rådande vägunderhållet ute i de berörda byarna med undantag av Molpe.
– Tack vare natursköna miljöer finns det också tendenser och möjligheter till gryende turism i byarna. Men den biten är tillsvidare inte särskilt utvecklad. Exempelvis skulle det finnas behov av att skapa campingplatser i Terjärv framöver, säger Kenneth Nordberg.