– Det finns inga ”snälla” tjurar eller kor som nyligen kalvat. Se till att alltid ha en reträttväg och räkna med att du bara får en chans att komma undan.
Det var arbetsmiljöutvecklaren Stefan Wistrands viktiga råd när han nyligen föreläste i Mariehamn om säkerhet inom lantbruket.
Säkerhetskursen ordnades gemensamt av Ålands Hushållningssällskap, Ålands producentförbund och Ålands Skogsvårdsförening och lockade många besökare. Totalt var det 48 mötesdeltagare samt två deltagare och en kursledare på distans.
– Men ännu fler kunde det ha varit eftersom det här är så viktiga frågor, tyckte hushållningssällskapets ordförande Carin Holmqvist som var moderator.
Kursdagens program tog också upp riskerna med de många maskinerna i jordbrukarnas arbetsmiljö samt säkerheten för barn och unga i lantbruket.
– Exempelvis förra året förolyckades många barn och unga. Stora djur och maskiner kräver mycket säkerhetstänk, betonar Jenny Enbär som är sällskapets vd.
Aggressiva djur redo för ny attack
Jordbruket är ett erkänt riskabelt yrke och Stefan Wistrand som är arbetsmiljöutvecklare vid Lantbrukarnas riksorganisation LRF i Sverige berättade att det i Sverige varje år inträffar ca 300 arbetsolyckor med djur. Också på Åland blev en köttuppfödare ihjälstångad för några år sedan.
– Arbetet med nötkreatur är definitivt livsfarligt om det utförs på fel sätt, sammanfattade Wistrand.
I Sverige inträffar varje år ca 70 olyckor med med nötkreatur inblandade och då är det till 60 procent män som drabbas. Olyckorna med hästar är ca 100 per år och då är 75 av de skadade kvinnor. Olyckor med hästar sker dock mest på fritiden.
Men inte heller smådjur är ofarliga. De åsamkar omkring 75 olyckor per år och också då är det mest kvinnor som skadas.
Stefan Wistrand gav många exempel på situationer där tjurar av både av köttras och mjölkras har orsakat dödsfall. Ofta handlar det om personer som hittats döda i en hage efter att ha fixat med vatten, kontrollerat elstolpar eller försökt mota bort tjurar som hoppat in till kvigor.
Många har också blivit dödade när de har hjälpt kor att kalva både i kalvningsboxar och ute i hagen.
– Aggressionen hos ett djur som attackerat en människa finns kvar länge och djuret är berett på en ny attack, varnade Wistrand.
Han är själv före detta djurägare och nu jobbar för den ekonomiska föreningen Säker arbetsmiljö i Sverige (SaS). Föreningen har avtal med Gröna Arbetsgivare och LRF för att sköta deras arbetsmiljörådgivning på fältet.
Tjur bland mjölkkor en ”tickande bomb”
Att ha tjurar bland mjölkande kor är enligt Wistrand som att ”arbeta med en tickande bomb”, men ändå blir det allt vanligare i svenska mjölkbesättningar och det förekommer troligen också på Åland.
– Det här medför stora risker eftersom djurskötaren kommer in i tjurens revir flera gånger om dagen och det är nästintill omöjligt att alltid ha kontroll på tjuren. Räkna alltid med bara en chans att komma undan om det behövs!
Ett sätt att minska riskerna med tjurar i mjölkbesättningar är enligt Wistrand att använda någon av de många tekniker som numera finns för brunstpassning.
Han påpekade att bristerna i kunnandet att hantera lösgående djur delvis beror på att Sverige inte har någon riktig tradition inom detta. Dessutom är ladugårdarnas inredning mera anpassad till djuren än till människorna som sköter dem.
– Och det finns inga ”snälla” tjurar eller nykalvade kor, förklarade Wistrand och konstaterade att det är könsmogna tjurar av mjölkras – både för slakt och avel – samt kor i samband med kalvning som förorsakar de flesta svåra personskadorna och dödsfallen.
Kontrollera alltid flyktvägar
För den som jobbar med djur är det viktigt att alltid se till att man har reträttvägar och möjlighet att snabbt undkomma farliga situationer. Dörrar och grindar ska lätt ska kunna öppnas utåt med enbart den ena handen. Grindar ska också vara säkrade mot ofrivillig öppning och avlyftning.
Wistrand visade många bilder med exempel på både bra och ”idiotiska” lösningar beträffande boxväggar, grindar samt flyktvägar och låsanordningar. Han betonade också vikten av utbildning för att lära sig djurens egenskaper och beteendemönster i olika situationer. Alldeles särskilt gäller detta vid hanteringen av tjurar och andra djur som kan antas vara farliga.
Riskabla situationer uppstår lätt i samband med stressade och aktiva djur som exempelvis brunstiga kor och vid sinläggning, hantering av kalvar, bärgning av djur ur ett dike samt kontroll av djur som inte ingår i flocken.
Har man djur med avvikande beteende behövs en handlingsplan. Djurskötare och personer som ska flytta djuren eller transportera dem till slakt måste informeras om riskerna.
– Avla aldrig på djur med dåligt lynne eller nervositet. Ta bort dem, var Wistrands enkla råd.
För att minska riskerna för stångningsskador rekommenderade han också att man avhornar djuren och avlar bort hornanlagen.
Viktigt med snabbt sjukintyg från läkare
Tre medarbetare från Ålands ömsesidiga försäkringsbolag samt LPA-ombudsmannen Heidi Pekki från Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt informerade om olycksstatistik och försäkringar och vad som är viktigt för alla försäkringstagare att tänka på.
För klienterna är det allra viktigaste förstås att ha försäkringar i kraft samt att snabbt uppsöka läkare för att få intyg över en skada när en olycka har skett.
– Går man till läkare först efter någon vecka kan man inte bevisa att skadan uppstått på grund av olyckan, förklarade Pekki.
– Försäkringsbolagen är kvicka att försöka slippa betala ersättningar med just den motiveringen, hördes en kommentar efteråt.
