När man läser artikeln med rubriken ”Fler jaktlicenser på älg i Österbotten – nu är det viktigt att de används” i LF 26.9 får man uppfattningen att den intervjuade producentens höga medelskördar gör att han inte är berättigad till ersättning för hjortskador (här inkluderas också älg). Huruvida en enskild producent har höga medelskördar eller inte har ändå ingen betydelse. Hjortskadeersättningarna baseras på konstaterade skador, Livsmedelsverkets normskördar och normpriser.
För skada på odling är det möjligt att betala i ersättning högst ett belopp som motsvarar värdet av den förlorade skörden och det gängse (verkliga) värdet av de skadade trädgårds- och plantskoleväxterna. Livsmedelsverket meddelar årligen en föreskrift om priser per enhet och normskördar för de trädgårds- och plantskoleväxter samt de odlingsväxter som varit föremål för skador.
Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet ordnar en terrängundersökning av skadan. Vid terrängundersökningen konstateras och värderas skadan, och ett värderingsinstrument över skadan upprättas. Den som ansöker om ersättning och en företrädare för jaktvårdsföreningen har rätt att närvara vid terrängundersökningen.
Ersättningen för hjortdjursskador på odling och djur betalas som ett stöd av mindre betydelse, alltså de minimis-stöd. Summan av de minimis-stöd inom jordbrukssektorn får inte vara större än 50.000 euro per företag under en treårsperiod. Dessutom får summan av alla de minimis-stöd inte överstiga 300.000 euro per företag under motsvarande tid.
Mera information på Livsmedelsverkets webbplats: www.ruokavirasto.fi/sv/djur/fiske-jakt-och-viltdjur/hjortdjursskador-pa-odling-och-djur/.