I Finland användes senaste år omkring 18,7 miljoner ton träråvara till energiproduktion i kraft- och värmeverk, varav 13,8 miljoner ton bestod av sidoflöden från industrin. Totalt eldades 4,9 miljoner ton inhemskt och importerat flis i anläggningarna.
Det är snart tre år sedan Rysslands anfall mot Ukraina orsakade rejäl turbulens på virkesmarknaden. Kriget ledde till att importen från Ryssland avbröts, vilket gjorde att både priserna och efterfrågan på inhemskt flisvirke rusade i höjden.
Av klimatskäl höll många koleldade anläggningar då på att fasas ut för att ersättas med bioenergi, vilket redan innan kriget hade lett till ökad efterfrågan på flisvirke.
Ett exempel är flisvärmeverket i Nordsjö i Helsingfors som körde igång i 2022. Värmeverket har en effekt på 260 megawatt och slukar 60-70 långtradare med flis varje dag.
Efterfrågan på flisvirke ökade så mycket i Finland att frågor väcktes kring hur virket skulle räcka till. Men nu verkar marknadskrafterna normalisera läget och stabilisera marknaden.
Lösningen stavas elpannor, vilket är något man skulle ha skrattat åt för tio år sedan. Utbyggnaden av vindkraften har gjort att elen tidvis är nästan gratis och då är det bra för värmeverken att använda el och spara flisen till vindstilla dagar.
I Helsingfors bygger elbolaget Helen som bäst en eldriven fjärrvärmeanläggning som kommer att ha en effekt på 200 megawatt, medan Fortum bygger en elpanna på 50 megawatt i Esbo. Elpannorna kommer att ha en lugnande effekt på flismarknaden.
Frågan är om de stora elpannorna är till nytta eller skada för skogsägarna. Sist och slutligen är det ändå en ganska liten del av skogsinkomsterna som kommer från flisvirke.
Viktigast är att det att marknaden är stabil och pålitlig och där kanske elpannorna bidrar åt rätt håll.