Hösten är här och med den på sedvanligt sätt regeringens budgetarbete. Det har i offentligheten spekulerats i om den här budgeten, med IPCC-rapporten i färskt minne, kommer att bli en klimatbudget.
Och det är inte helt osannolikt att mycket av det som budgeten omfattar har en klimatkoppling. Vi har nämligen en regering som redan i sitt regeringsprogram gjort tämligen generösa klimat- och miljörelaterade löften samt linjedragningar. Flera av dem är fortfarande inte realiserade med bara ett och ett halvt år till nästa riksdagsval.
Trafikens utsläppsminskningar kommer sannolikt att ligga på förhandlingsbordet under de kommande veckorna och för jordbrukets del dessutom torvåkrarnas utsläpp, men också utsläppen av jordbrukets husdjur. Regeringen har som bekant finländsk kolneutralitet per 2035 som målsättning.
Finansminister Annika Saarikko (C) har i dagarna i offentligheten oroat sig för statens skuldsättning. Kanske någonting av en plikt för en finansminister, men samtidigt representerar hon också det parti inom regeringen som oroat sig mest för den hittills.
Själva budgetrian äger rum i september och med ett och ett halvt år kvar till nästa riksdagsval är det möjligt, ja till och med sannolikt, att budgetrian förvandlas till ytterligare ett test av den sittande regeringens sammanhållning.