För två veckor sedan publicerade Spannmålsbranschens samarbetsgrupp VYR prognosen över såningsarealer för 2022. Prognosen berättar om en minskning för vårsäd och om en ökning för trädor, olika vallar och höstsäd. Det här jämfört med ifjol.
Enkätundersökningen har gjorts under januari och februari, vilket betyder att den inverkan kriget i Ukraina kan tänkas ha på odlarnas planer fortfarande inte märks av i prognosen.
Korn, traditionellt en viktig gröda för våra husdjursgårdar men också för växtodlare i allmänhet, tappar med 6 procent mot ifjol. Alldeles särskilt i de österbottniska landskapen kommer man att minska på kornarealen.
Havre överväger man att så på en 10 procent mindre areal än ifjol och den minskningen sker jämnt över hela landet, östra Finland undantaget. Vårvete får enligt prognosen en minskning med 18 procent.
Höstvetearealen har ändå ökat med mera än den ifrågavarande minskningen. Ärtarealen kommer att öka med 6 procent medan bondbönsarealen minskar med 12 procent. Kumminarealen förutspås öka med 9 procent.
Marknaden är högintressant just nu. Vetepriset på Euronext-börsen i Paris ligger på över 400 euro per ton medan oljeväxtpriset ligger på hela 845 euro. Här i Finland har ändå prissignalerna från uppköpare och industri för den kommande skördens spannmål (hösten 2022) varit mycket svaga under de gångna månaderna och fortfarande är inte efterfrågan på den kommande inhemska skörden särskilt stor.
Det här är onekligen intrycket man får när man studerar våra inhemska prisnoteringar för hösten 2022 och tar med världsmarknads- och börspriser i jämförelsen. Speciellt vete- och kornpriset har på den internationella spannmålsmarknaden en stark koppling till börspriserna, men den kopplingen syns sällan i Finland.
Spannmålshandeln i Finland bygger trots allt på dagshandel. Endast 3-5 procent av spannmålsproduktionen sker genom terminskontrakt. Man vill ju hoppas att den rådande marknadssituationen, med potentiell brist på spannmål både här hemma och globalt, skulle leda till att kontraktshandeln inom den finländska spannmålsproduktionen kunde utökas och förbättras.
Vårbruket kommer i år med större utmaningar än vanligt. På grund av de ökade produktionskostnaderna och kriget i Ukraina ser marknadsläget mycket oklart ut. Eftersom det är oklart redan nu så är det ännu svårare att förutse hur det kommer att vara i höst.
Inom växtodlingen är torkningen en stor kostnad som kräver mycket brännolja. För många växtodlare ser antagligen mardrömsscenariot ut på det sättet att man i höst har en våt skörd att torka, en skörd som man uppnått med hjälp av dyra produktionsinsatser och som man i värsta fall inte ens får ordentligt betalt för.
Samtidigt är det ändå realistiskt att anta att den spannmål som i normala fall exporteras från Svarta Havs-området inte finns med på den globala spannmålsmarknaden ännu på en tid. Därmed torde priserna på de globala spannmålsslagen hållas på en medelhög eller rent av hög nivå under en överskådlig framtid.