I regeringsprogrammet från 2023 står det mycket ambitiöst att livsmedelsexporten från Finland skall fördubblas fram till år 2031. Det är en tydlig markering, men snart har halva regeringsperioden gått och hittills har väldigt lite skett för att få fart på exporten.
Nästa vecka kör till exempel Grüne Woche, världsmässan för jordbruk och livsmedel, igång i Berlin. Finland är med där, men med en rätt blygsam avdelning. Det stora problemet är egentligen att det i nuläget inte finns någon ordentlig organisation som skulle kunna axla huvudansvaret för exportarbetet.
Projektet Food from Finland, som hörde under Business Finland, skötte det arbetet under tidsperioden 2014-2023. Det går alltid ställa frågan om de gjorde sitt arbete tillräckligt bra, men då fanns det åtminstone en organisation. Nu finns det inte.
Den stora svagheten för Food from Finland var att det var fråga om verksamhet i projektform. Projekt har alltid en avgränsad projekttid – sedan är det slut. Exportbefrämjande verksamhet behöver kontinuerlig verksamhet, eftersom utvecklingsarbetet aldrig tar slut.
År 2023 var värdet för Finlands livsmedelsexport 2,2 miljarder euro. Om regeringsprogrammets målsättning om en fördubbling skulle bli verklighet skulle summan ligga på 4,4 miljarder euro 2031. Det låter fint, men då man jämför med Danmark bleknar siffrorna.
Senaste år låg den danska livsmedelsexporten på dryga 200 miljarder danska kronor, alltså omkring 27 miljarder euro. Det är förstås rätt orealistiskt att tänka sig att få den finländska livsmedelsexporten till samma nivå som den danska, men det finns lärdomar att ta till sig.
För det första handlar det om samarbete och långsiktighet. Den danska livsmedelssektorn är organiserad på ett unikt sätt. Branschorganisationen Landbrug & Fødevarer omfattar nämligen hela värdekedjan från jord till bord. Organisationen bildades 2009 då de flesta organisationer inom sektorn fusionerades. Allt från producentförbund, rådgivning och forskning samsas under samma tak, med slakterier, mejerier och maskintillverkare som företagsmedlemmar. Det ger styrka på exportmarknaden.
Men den danska livsmedelsexporten får också draghjälp av danska staten. Genom Food Nation samarbetar flera ministerier med i praktiken alla betydande livsmedelsföretag i Danmark och Landbrug & Fødevarer. I Köpenhamn och Århus har Food Nation besökscentrum där utländska delegationer kan bekanta sig med den danska livsmedelssektorn.
Det finns positiva tecken också för den finländska livsmedelsexporten. I höstas blev det klart under president Alexander Stubbs statsbesök i Kina att Atria och HKFoods får grönt ljus för export av kyckling till Kina. Men målen är som sagt högre ställda och tidtabellen brådskar. Dessutom finns det färdigt pengar i statsbudgeten som bara väntar på att användas – 10 miljoner euro.
I december gav jord- och skogsbruksministeriet i uppdrag åt utredningsmannen Pekka Timonen att ge förslag på vilken roll staten skall ha då det gäller exportfrämjandet. Det skulle vara tacksamt att snabbt få besked.
I slutet av året fick två mindre föreningar, Matinformation och Suvi, det vill säga Finlands livsmedelsexportförening, rollen att vara basen för livsmedelsexporten. Det räcker ingen vart. Det som behövs är ett kraftigare organ enligt modell av danska Food Nation. Då kan det börja hända saker.