Ledaren:
Positiva effekter av
en investering syns först
efter fem år eller mer
Framför allt på grund av höga kostnader, inflationen och den stigande räntenivån står byggandet rätt så stilla just nu. Visst, osäkerhetsfaktorerna gällande vad man får för det man producerar bidrar också. Oavsett orsak så räcker det en längre tid innan en investering börjar inverka positivt på företagets ekonomi och i våra branscher tenderar den tiden att vara mera än fem år.
Under själva investeringsskedet försämras ekonomin för jordbruks- och trädgårdsföretag som investerar, men efter det börjar man sedan se de positiva effekterna av investeringen. Det här enligt Naturresursinstitutet Lukes Ekonomidoktor-webbplats som nu har breddats med Konsekvensanalystjänsten, vilket LF skriver mera om här i veckans tidning. I Konsekvensanalystjänsten kan man granska investeringarnas inverkan på företagens ekonomi och den baserar sig på Lukes lönsamhetsbokföringsmaterial.
Uppgifterna visar att lantbruksföretagare efter cirka fem år kan dra nytta av investeringen. Beroende på sammanhang så kan det här anses vara en kort eller en lång tid, men det är hur som helst vad Konsekvensanalystjänsten ger vid handen. Företagen har delats in enligt produktionsinriktning och i sådana som investerat kraftigast och som kontrollgrupp används företag som inte investerat. Resultatutvecklingen följdes under nio års tid, och resultaten jämfördes under periodernas sista år.
Till grupperna av företag som investerat togs den fjärdedel av företagen som hade den allra största investeringsgraden, alltså investeringsutgifter i förhållande till företagets balansvärde. För växthusföretag steg investeringsgraden upp till 40–50 procent och på mjölkgårdar och djurgårdar i allmänhet till 30-35 procent. I de investerande växthusföretagen förbättrades företagarinkomsten redan på fem år med 40.000-50.000 euro mera än i de växthusföretag som investerat minst. På de mjölkgårdar som investerat förbättrades företagarinkomsten med 20.000 euro mera jämfört med gårdar som inte investerat. Man kan alltså säga att växthusföretagen och mjölkgårdarna drog mest nytta av investeringarna.
Inom andra produktionsinriktningar räcker detta i regel längre än fem år. På övriga djurgårdar och övriga växtodlingsgårdar med undantag av spannmålsgårdar fick man under vissa granskade perioder nytta av investeringen, under andra perioder hade investeringsnyttan krävt ett längre tidsspann. De varierande skördeåren under den granskade perioden kan förklara saken. På spannmålsgårdar hann nyttorna ändå inte uppkomma inom fem år efter investeringen.
När man granskade investeringens inverkan hade företagen två år tid att anpassa sig efter investeringen, och den ekonomiska utvecklingen jämfördes på basen av de därpå följande tre åren. Som kontrollgrupper för de företag som investerat fungerade den fjärdedel av respektive produktionsinriktnings företag där investeringsgraden var allra lägst. På dessa gårdar var investeringsgraden några procent.
Antalet jordbruks- och trädgårdsföretag i Finland under 2000-talet minskat från 81.000 till 46.000. Samtidigt har värdet på lantbruksföretagens produktion fördubblats och den genomsnittliga arealen har också fördubblats, till 50 hektar. De företag som fortsätter har i regel investerat och utvidgat, eftersom värdet på Finlands jordbruksproduktion förblivit mer eller mindre konstant. I större företag bör produktionens lönsamhet vara bättre än i små, vilket också i sig styr mot att öka företagsstorleken. Den viktigaste slutsatsen man kan dra av uppgifterna från Konsekvensanalystjänsten är att under själva investeringsskedet försämras de facto lönsamheten för att sedan efter fem år eller mer, beroende på produktionsinriktning, förbättras.