Opinion

Ledaren: Livsmedelsmarknadslagen revideras och förväntningarna ökar

Förväntningarna är förhållandevis stora bland oss producenter när livsmedelsmarknadslagen nu revideras. Regeringens proposition med de olika ändringsförslagen godkändes vid statsrådets sammanträde förra veckans torsdag. När den reviderade lagen träder i kraft ger den tydligare spelregler för handeln och balanserar förhandlingspositionerna för livsmedelskedjans olika aktörer. Tack vare lagen ska man kunna ingripa gentemot de osunda handelsmetoder som hittills funnits i livsmedelskedjan.

I samband med revideringen tar man nu in i lagen bestämmelser om de förbud mot otillbörliga handelsmetoder som EU-direktivet om otillbörliga handelsmetoder från april 2019 kräver. Den reviderade livsmedelsmarknadslagen innebär alltså ett steg mot en harmoniserad EU-livsmedelslagstiftning. Man tar också in bestämmelser om tillsynen in i lagstiftningen, det vill säga att de nämnda förbuden efterföljs. Samtidigt tar man rimligtvis in skrivningar om påföljder för överträdelser av förbuden.

Målsättningen är att få livsmedelsmarknaden att fungera bättre och att trygga ställningen för säljarna, producenterna, som enligt vad vi erfarit haft den svagaste och överlägset mest utsatta positionen inom handeln med livsmedel och jordbruksprodukter. Det här är en ambition som legat på bordet redan länge och inte minst har den under senare tid förts fram i samband med utredningsman Reijo Karhinens rapport.

EU-direktivet om otillbörliga handelsmetoder harmoniserar medlemsländernas nationella lagar genom att fastställa en miniminivå för skyddet av den svagaste länken i livsmedelskedjan inom hela EU. Den nya lagen förbjuder bland annat alltför långa betalningstider, annullering av en order med kort varsel, ensidiga ändringar av avtalsvillkoren, betalningar som inte är kopplade till försäljningen, kommersiella repressalier samt obehörigt utnyttjande av företagshemligheter. Att av säljarna ta ut kostnader för att återlämna, förstöra, lagra, inkludera i produktsortimentet och marknadsföra köpta produkter är inte tillåtet om det inte särskilt har avtalats om dessa kostnader. Köparen kan inte heller vägra att bekräfta köpeavtalet skriftligen om säljaren begär det.

Den reviderade livsmedelsmarknadslagens tillämpningsområde är i själva verket tydligare definierat än EU-direktivet, eftersom förbuden tillämpas på all försäljning av livsmedel och jordbruksprodukter där köparen har större omsättning än säljaren och köparens omsättning är mer än två miljoner euro. På grund av minimigränsen faller mindre kaféer, restauranger och kiosker utanför regleringen. I enlighet med direktivet gäller regleringen också den offentliga sektorn samt hotell- och restaurangbranschen.

De nationella bestämmelserna om annulleringar och betalningstider följer inte bestämmelserna i direktivet, eftersom 30-dagarsregeln i princip gäller alla livsmedel och jordbruksprodukter. Avtalsparterna kan dock avtala om en betalningstid på högst 60 dagar för produkter som inte är färskvaror.

Som tillsynsmyndighet för det som stipuleras i den reviderade lagen fortsätter livsmedelsmarknadsombudsmannen som är placerad vid Livsmedelsverket. Den reviderade lagen ökar märkbart på uppgifterna men också möjligheterna för livsmedelsmarknadsombudsmannens byrå. Efter reformen kan livsmedelsmarknadsombudsmannen ge en anmärkning för ett förbjudet förfarande, meddela en offentlig varning, förbjuda att förfarandet fortsätter samt hos marknadsdomstolen ansöka om att påföljdsavgifter påförs för överträdelser av kraven. När det gäller företagshemligheter bestäms förbuden och påföljderna dock i enlighet med lagen om företagshemligheter och ombudsmannen kan bistå innehavaren av företagshemligheten i domstol. Nu är det fortsättningsvis upp till livsmedelsmarknadsombudsmannen Olli Wikberg och dess byrå att ta i tu med de oegentligheter som finns i livsmedelskedjan, men med den skillnaden att livsmedelsombudsmannen nu har tillgång till fler verktyg än tidigare.

Livsmedelsmarknadsombudsmannens utökade befogenheter gör den rättsliga processen såväl klarare som snabbare och ger ombudsmannen möjlighet att motarbeta osunda handelsmetoder effektivare än i dag. Det märkbart strängare påföljdssystemet kan också i sig ha en förebyggande effekt gällande otillbörliga handelsmetoder. Livsmedelsmarknadslagen är reviderad och ambitionen bland beslutsfattarna har varit rätt så hög. Det återstår att se hur det hela fungerar i praktiken och hur den nya lagstiftningen återspeglar sig i livsmedelskedjan som helhet.