Mikrobiologisk mångfald saknas både på tallriken och i vår tarm. Enligt en rapport från Naturresursinstitutet Luke och Tammerfors universitet kan intag av trygga marklevande mikroorganismer främja utvecklingen av tarmhälsan och immunförsvaret, men också ha en positiv effekt på vår mentala hälsa.
Människan har under sin evolution exponerats mot marklevande mikroorganismer, vilket är avgörande för utvecklingen av tarmbiota och immunförsvaret. Idag saknas mångfalden av marklevande mikroorganismer både på tallriken och i tarmarna.
Enligt en nyligen publicerad rapport från Naturresursinstitutet och Tammerfors universitet kan detta vara en bidragande orsak till många av de hälsoproblem som den moderna människan brottas med.
Vår tarmbiota, det vill säga bakteriesammansättningen i tarmsystemet, har utarmats som ett resultat av urbanisering, västerländsk kost samt den globala förlusten av biologisk mångfald. Samtidigt har kroniska, icke smittsamma inflammatoriska sjukdomar blivit vanligare i urbana samhällen.
Obalans i tarmbiota har kopplats ihop med bland annat fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, inflammatoriska tarmsjukdomar, sjukdomar i det centrala nervsystemet och allergier.
Forskarna bakom rapporten, Marja Roslund, Aki Sinkkonen och Olli Laitinen, uppger att försök har bevisat att exponering mot markmikroorganismer påverkar människans tarmflora, vilket kan ha en positiv effekt på immunförsvaret. Det har till exempel konstaterats att i familjer som sysslar med trädgårdsskötsel sprids markmikroorganismer till hela familjens tarmflora, även om bara en i familjen aktivt arbetar i trädgården.
Djurförsök har visat att exponering mot markmikroorganismer kan normalisera tarmfunktionen, förebygga allergier och autoimmuna sjukdomar samt minska ångest och stress. Forskarna har också kartlagt sådana luckor och problem i den befintliga forskningen som utgjort hinder för forskningen i och användningen av probiotiska markmikroorganismer.
I många kulturer har människor ätit jord, antingen oavsiktligt eller avsiktligt för att driva ut skadliga ämnen ur kroppen eller avhjälpa brist på näringsämnen. Hos en del ursprungsfolk är detta fortfarande vanligt, särskilt under graviditet. Man kan förstås också få i sig marklevande mikroorganismer utan att vara medveten om det.
Däremot är det inte tryggt att inta markmikroorganismer genom att äta jord, eftersom den kan innehålla sjukdomsalstrare och skadliga ämnen. Jorden kan innehålla tunga metaller, oljekolväten, mikroplatser och läkemedelsrester. Dessutom kan där finnas antibiotikaresistenta bakterier och sjukdomsalstrare, som bandmask.
I de fall där probiota har konstaterats främja tarmbalans och tarmhälsa har de innehållit endast en eller två väl undersökta bakteriestammar. Mikrobiell mångfald har inte beaktats i studierna, trots att den enligt forskningen har positiva effekter på hälsan.
Människans livsstil har förändrats snabbt under de senaste hundra åren. Vi vet att också människokroppen är kapabel till förändring, men det är en förändring som går betydligt långsammare. Därför är det inte så konstigt att den relativt snabba livsstilsförändringen ger upphov till vissa sjukdomar.
Redan sunt förnuft säger ju att lite skit under naglarna kan vara positivt. Nu visar också forskningen på samma sak, med det förbehållet att jorden under naglarna är rik på biodiversitet.
Helhetsmässigt blir det inte heller sämre av att den aktivitet man oftast sysslar med när man håller på och hanterar jord, nämligen att man odlar på sätt eller annat, är rätt så terapeutisk.