Opinion

Ledaren:
Instabilt och oroligt på den
globala spannmålsmarknaden

Sällan har det varit så rörigt och oroligt på spannmålsmarknaderna som under det senaste halvåret. Prisnoteringarna på spannmål har minsann fluktuerat en hel del.

Krigstillståndet i Ukraina, men också Rysslands förändrade position, har rubbat balansen på marknaderna. När vi kom lite längre in i odlingssäsongen blev det dessutom klart att torka hämmar utvecklingen av grödorna på många håll i Europa.

Meteorologer världen över varnar nu för att negativa effekter av värmeböljor kommer att märkas av i den norra hemisfären, i varje fall i Europa och USA.

Ställvis befarar experterna kännbara skördeförluster och EU-kommissionen har därför dragit ned sina prognoser för spannmålsskörden. Under våren utgick kommissionen ännu från en spannmålsskörd på 297,7 miljoner ton i skörden 2022. Den senaste uppskattningen har ändå krympt till 278,5 miljoner ton.

Rent konkret beror det här på sänkta förväntningar på skördarna av vete (-8 miljoner ton), majs (-9 miljoner ton) och korn (-2 miljoner ton). Den mindre skörden väntas också påverka EU-exporten negativt. Utsikterna för en riklig skörd har framför allt minskat i de viktiga mellan- och sydeuropeiska spannmålsländerna. Den utbredda torkan i Europa har sänkt förväntningarna, särskilt för de vårsådda grödornas del.

Kommissionens experter är samtidigt också bekymrade när det gäller skördarna i Europas östra delar. Norra Rumänien, östra Ungern samt västra och södra Ukraina har upplevt svår torka med höga temperaturer vilket har en negativ inverkan på den kommande skörden.

Ukraina är en av de viktigaste aktörerna i den globala spannmålshandeln och har en nyckelposition i försörjningen av flera utvecklingsländer i norra och nordöstra Afrika. Kriget i Ukraina är ändå inte det enda frågetecknet som stör världshandeln med spannmål. Två FN-organ utfärdade nyligen allvarliga varningar om flera hotande, globala matkriser. FN pekar bland annat på riskerna för torka och efterdyningar av coronapandemin. Bedömningen bygger på en rapport som har utfärdats av World Food Programme (WFP) och FN:s livsmedelsorganisation FAO.

Enligt rapporten hotas miljontals människor av globala matkriser. WFP-chefen David Beasley varnar för en kris som överskuggar både den arabiska våren 2011 och livsmedelskrisen 2007-2008, då 48 nationer skakades av politiska upplopp och protester. Enligt Beasley är de senaste matkriserna i Indonesien, Pakistan, Peru och Sri Lanka bara toppen av isberget.

Rapporten uppmanar till brådskande humanitära åtgärder för att åtgärda hungersnöden i de värst drabbade länderna. Återkommande torka eller översvämningar förvärrar därtill situationen lokalt i och med att produktionen av livsmedel då förhindras. Den här utvecklingen ser vi just nu bland annat i Somalia, Etiopien, Kenya och Sydsudan.

Den globala spannmålsförsörjningen och marknadsläget förblir sannolikt instabilt ännu länge. Priserna på livsmedel och energi har kontinuerligt stigit globalt sett, den utvecklingen inleddes redan före kriget i Ukraina. Effekterna av det hela blir sedan särskilt allvarliga i länder och områden där ekonomiska problem, hungersnöd och inflation hör till vardagen.