EU-domstolens överraskande beslut att helt förbjuda medlemsländerna möjligheten att ge dispens för användningen av växtskyddsmedel som innehåller neonikotinoider, orsakar en hel del huvudbry för jordbruksbranschen. Domstolsbeslutet drabbar i detta skede enbart sockerbetsodlingen, men kan få konsekvenser även för andra grödor.
Denna vår kan de finländska betodlarna ändå dra en suck av lättnad. Säkerhets- och kemikalieverket Tukes berättade nämligen i ett pressmeddelande att det i vår ännu är tillåtet att så sockerbetsfrön som betats med ett av de preparat som EU-domstolen nu satte tummen ner för. Orsaken är att Tukes beviljade undantagslovet i slutet av 2022, det vill säga innan EU-domstolen fattade sitt beslut. Men sen är det slut. Våren 2024 måste någon annan lösning hittas.
Neonikotinoiderna är inte förbjudna utan orsak. De är farliga för pollinerare och därför förbjöds besprutning med preparaten redan för ett årtionde sedan. Förbudet att använda neonikotinoider för betning gjordes för några år sedan, men många länder har beviljat undantagslov för användningen, eftersom inga bra alternativ finns till exempel för sockerbeta.
Risken att skada pollinerare vid betning av betfrön är ändå mycket liten, eftersom sockerbetor inte blommar och därför inte lockar pollinerare.
Bakom EU-domslutet ligger ett besvär till en belgisk domstol från Pesticide Action Network, PAN, en organisation som i praktiken vill ha bort växtskyddsmedlen från jordbruket i Europa. Tyvärr kan följden bli att jordbruksproduktion i stället flyttar över till världsdelar där regleringen av växtskyddsmedel är betydligt svagare.
På ett globalt plan lider miljön, samtidigt som de europeiska bönderna drabbas ekonomiskt. Exempelvis i Brasilien används neonikotinoider och andra i EU förbjudna växtskyddsmedel allmänt vid besprutning av sockerrörsodlingar. Så om europeiska sockerbetor ersätts med brasilianska sockerrör blir den negativa miljöpåverkan större.
Det kan också vara intressant att veta att det är fullt tillåtet att använda neonikotinoider i Finland, men inte i jordbruket. Neonikotinoiden imidakloprid finns nämligen i en del preparat som appliceras i pälsen på hundar mot fästingar. Då är det inte fråga om växtskydd, vilket gör att annan lagstiftning tillämpas och ämnet därför är tillåtet.
EU-domstolens beslut kan på längre sikt ha större inverkan än bara på sockerbetsodlingen. Domslutet är ett prejudikat som gör att undantagsloven kommer att sättas under lupp av miljöorganisationer som PAN. Besvär mot beviljade dispenser kommer att dyka upp i domstolarna i Europa.
I Finland har det hittills årligen beviljats flera dispenser och oftast handlar det inte om neonikotinoider. Undantagslov har getts till betningsmedel som rejält minskar riskerna vid odling av grödor som sockerbeta och oljeväxter. Men de flesta dispenser handlar om växtskyddsmedel för specialgrödor som odlas på mindre arealer, såsom äpple eller rödbeta.
Då kan det vara fråga om att det verksamma ämnet nog är tillåtet på andra grödor, men att den normala godkännandeprocessen för att få ämnet godkänt just för den grödan är så dyr och krånglig att inget företag är villigt att genomföra den. Så kan det också handla om att det verksamma ämnet ännu inte hunnit bli godkänt i den omständliga normala processen och då är dispensen ett övergångsskede.
Till sist är det värt att påminna om att läget för pollinerare inte är så dåligt i Finland som det ofta påstås. Projektet Pölyhyöty som genomfördes av Finlands Miljöcentral kom senaste höst fram till att pollinerarna egentligen inte har minskat i Finland.