Ledaren:
Den ryska veteexporten
från Svarta havs-området
pågår trots allt

Det pågående kriget i Ukraina har kraftigt begränsat den ukrainska spannmålsexporten. Ryssland har som en del av sitt anfallskrig brutalt bombat sönder de ukrainska hamnarna i Svarta Havet, i varje fall i tillräckligt stor utsträckning för att förhindra export. Försök att exportera från Ukraina över järnväg har också hittills gett väldigt klena resultat och det är svårt att den vägen fort komma upp till liknande volymer som med fartyg.

Men tvärtemot vad man trott så ser däremot den ryska veteexporten ut att rulla på i så gott som oförändrad takt, det här trots restriktioner gällande ryska rubel och betalningstrafik. FN:s jordbruksorganisation FAO har nu gjort en sammanställning över det pågående krigets effekter på bland annat den globala vetehandeln.

I världen är närmare 50 länder beroende av spannmålsexporten från Ukraina och Ryssland. Med andra ord så finns det alltså många länder som gärna köper vete från Ryssland eller Ukraina. Till exempel länder i norra och östra Afrika.

De här länderna har svårt att ersätta sin import av vete från Svarta Havs-området med andra ursprung, dels för att det kan vara svårt att hitta de volymerna från andra leverantörer och dels för att det kanske inte finns ekonomi till att välja bort det ryska vetet.

Alternativen är för många fattiga länder för dyra att ens överväga och uteblivet importspannmål kan förhållandevis snabbt leda till hungersnöd, i varje fall i de mest utsatta regionerna. Utebliven importspannmål från Ukraina kan i dessa länder nu till och med ersättas med rysk, hur orättvist det än låter.

De ryska marknadsanalytikerna IKAR konstaterar att de stora importörerna av ryskt vete som Egypten, Turkiet och Iran fortsätter att handla i vanlig takt. USDA har höjt sin exportprognos för Ryssland till 33 miljoner ton vete och de franska analytikerna Stratégie Grains sänker sin prognos för EU:s export utifrån större rysk konkurrens på världsmarknaden än väntat.

Ryska exportkvoter begränsar den ryska exporten av vete under februari-juni till 8 miljoner ton. Det här torde innebära att exporttakten ska bromsa in nu under våren, men de två första veckorna i april hölls ändå alltjämt en hög takt och 1 miljon ton vete exporterades under den tidsperioden enligt den svenska tidningen Jordbruksaktuellt.

Också EU-länderna har importerat en del spannmål från Ryssland. Enligt FAO:s statistik kom Finlands veteimport 2021 till 80 procent från Ryssland. Ryssland var också ursprunget för 40 procent av Litauens import och 30 procent av Lettlands import samma år. För EU-ländernas del är det ändå inte fråga om särskilt stora mängder och betydelsen för folkförsörjningen är också avsevärt mindre, i de flesta fall marginell.

Spannmålsåret 2021-2022 beräknas Finlands totala spannmålsimport vara 85.000 ton och så här ”hög” är den sannolikt på grund av den föregående och usla odlingssäsongen. Spannmålsåret 2020-2021 var Finlands totala spannmålsimport enbart 11.000 ton. EU-ländernas veteimport just från Ryssland har sannolikt redan ersatts.

En rysk rubel som har stärkts till ungefär samma nivå som innan kriget i Ukraina samt rekordhöga exportskatter förväntas ändå bromsa den ryska exporten. Transporten från Ryssland har också blivit dyrare, fartygskostnaderna har stigit med 50-80 procent på grund av den förhöjda risknivån.

Beroendet av det ryska vetet varierar stort mellan länderna som har varit stora importörer. För vissa länder som Eritrea kan det vara en omöjlighet att välja bort ryskt vete. Andra länder som Saudiarabien skulle kunna välja bort importen om man så ville. I nuläget verkar ändå den ryska veteexporten kunna fortsätta och hittar delvis till och med nya kanaler, köpare och marknader.