Landsbygdsnäringar
Opinion

Ledaren:
Dagen då komjölk blev livsfarlig

SLC - Mikael Jern

TEXT: Mikael Jern

mikael.jern@bastu.net

Det är sällan som jordbruksfrågor trendar speciellt kraftigt på meddelandetjänsten X eller Tiktok. Men den 26 november hände det. Då meddelade Arla i Storbritannien att de skulle inleda ett test med fodertillskottet Bovaer till mjölkkor, som skulle minska metanutsläppen med 27 procent. Testet skulle genomföras på 30 gårdar. Av någon anledning fick konspirationsteoretikerna på internet vittring av meddelandet och sen hände det. Komjölk blev plötsligt livsfarlig.

Ur de mörka skrymslena på internet kröp klimatförnekare och vaccinmotståndare fram och spred budskapet att mjölk från kor som fått fodertillskottet är farligt att dricka. På videosnuttar som spreds på sociala medier med miljontals visningar spolade britter ner mjölk i toaletter. Det spreds rykten att självaste Bill Gates finansierat utvecklingen av fodertillskottet och att det var en del av miljardärens plan att avfolka jorden.

Det som är skrämmande i fallet är inte Bovaer, utan hur lätt människor låter sig förledas av desinformation. Och hur snabbt den typen av desinformation sprider sig. Det är nämligen inte bara i Storbritannien som oron spred sig.

Även här i Finland har det på sociala medier spridits oroliga meddelanden om huruvida Bovaer används på finländska gårdar. Valio har varit tvungen att lägga upp information om ämnet på sina hemsidor och personalen har fått otaliga direkta kontakter av oroliga människor.

Alla rykten är baserade på totalt felaktiga uppgifter. Bovaer gör inte mjölken giftig.

I korthet handlar det alltså om ett fodertillsatsmedel som redan i många år testats på gårdar runt om i världen, även i Finland. Det har genomgått omfattande godkännandeprocesser och fått grönt ljus från livsmedelssäkerhetsmyndigheter som EFSA i EU, FSA i Storbritannien och FDA i USA. Så småningom börjar tillsatsmedlet användas på fler gårdar runt om i världen, då mjölkgårdarna pressas hårt i klimatdebatten.

Typiskt för spridandet av konspirationsteorier är att lösryckta meningar plockas ur sitt sammanhang och presenteras som fakta. Från förpackningspåskriften till Bovaer har det publicerats texter på X om att substansen irriterar hud och ögon och att den kan inverka negativt på den manliga fertiliteten. Andningsskydd skall användas.

Men det är säkerhetsfraser som gäller människor som hanterar den koncentrerade produkten på fabriken. Inte mjölkdrickare. Väldigt många vanliga kemiska ämnen har sådana säkerhetsfraser, men vanligtvis varken läser eller reagerar människor på dem.

I de halter som Bovaer tillsätts till fodret och hamnar i kons mage är ämnet inte farligt för människor eller kor. Det bryts också snabbt ner och hamnar inte i mjölken. Men för de faktaresistenta är detta inte relevant.

Kons våm är en veritabel bioreaktor med många kemiska processer. En del av processerna har metan som slutprodukt, vilket nu inte anses bra med tanke på klimatet. Genom att tillsätta Bovaer, med den kemiska komponten 3-nitroxypropanol, förkortat 3-NOP, så hämmas enzymet metyl-koenzym M-reduktas, vilket gör att mikroberna i våmmen inte kan göra det sista steget i processen för att syntetisera metan.

3-NOP sönderfaller sedan snabbt till 3-nitroxipropionsyra som försvinner ur kon genom metabolismen på några timmar.

Det handlar alltså om invecklad kemi och mikrobiologi. Utan avancerade universitetsstudier i ämnet är det omöjligt att bilda sig en uppfattning om vad som är farligt eller inte. Vi måste alltså lita på myndigheter och de experter där som har den kunskap som behövs för riskanalysen. Vi skall inte tro på Tiktok-konton.

Det finns många hotbilder för jordbruket, men konspirationsteorier på internet hör tyvärr till de som snabbast kan sprida sig och orsaka stora ekonomiska förluster. Jordbruk och mat väcker känslor och det är just känslorna som är bränslet i detta sammanhang.