Förändrad markanvändning påverkar klimatet samtidigt som klimatförändringar påverkar jord- och skogsbruket, och därmed både ekosystemen och matförsörjningen. Det är en av huvudslutsatserna man kan dra av den senaste rapporten från den mellanstatliga klimatpanelen IPCC, där bland annat markanvändningen och dess konsekvenser är i brännpunkten.
Efter att rapporten fått offentlighet förra veckan har en del av våra ledande medier bidragit med uppmaningen att vi också i Finland ska minska vårt köttätande och odla livsmedelsgrödor i stället för foderväxter.
Från jordbrukarhåll har vi länge försökt förklara att en stor del av den areal vi använder inom jordbruket helt enkelt inte lämpar sig för annat än foder, och då främst vallväxter.
Dessutom är vi mycket långt självförsörjande när det gäller foder, åtminstone för våra idisslare och grisar.
Det är i sammanhanget skäl att hänvisa till forskaren vid naturresursinstitutet Anna Repo, som i miljöministeriets pressmeddelande om rapporten påminner om att smarta åtgärder är beroende på var i världen de utförs.
Också forskaren Markku Rummukainen som är Sveriges kontakt i IPCC påminner om att rapportens grepp är globalt, men det finns variationer mellan världens regioner och system. Produktionssystemen kan fungera väldigt olika inom olika områden enligt Markku Rummukainen.
Enligt Francis X Johnson från Stockholms internationella miljöinstitut SEI står det klart att köttproduktion har stor klimatpåverkan och då är en minskning av köttkonsumtionen en vettig åtgärd. Samtidigt kan protein från djur emellertid vara en oerhört viktig näringskälla i vissa delar av världen.
Det finns inte någon orsak att minska på den djurhållning vi har i dag i Finland. Vårt lands produktion av kött, mjölkprodukter och ägg är hållbar och balanserad. Dessutom ligger vi under en hundraprocentig självförsörjning på kött. Efterfrågan på kött minskar inte fastän vi skulle sluta producera men skulle fyllas av importkött, som ofta producerats på ett betydligt osmartare sätt än vårt eget med tanke på miljö och klimat samt djurvälfärd. Vi skövlar inte regnskog för att få sojabönor att föda upp djuren med.
Det är åtminstone helt klart att det inte är en köttskatt vi behöver i Finland. Den skulle bara göra det inhemska köttet dyrare jämfört med importköttet.
Den allmänna debatten handlar i övrigt väldigt mycket om vad och hur bönderna borde producera, till exempel odla mer för livsmedel i stället för foder. Det förutsätter emellertid en efterfrågan. Jordbrukarna kan inte ensidigt satsa på att odla grödor som människoföda, om inte produkten kan säljas för ett skäligt pris. Är konsumenterna och kanske främst mellanhänderna villiga att betala ett pris för råvaran, står jordbrukarkåren nog redo att odla.
Inom jordbruket har SLC framhållit att näringen försöker utveckla odlingsmetoderna. Vi kunde till exempel öka andelen växttäcke vintertid med hjälp av fler höstgrödor och fånggrödor. En möjlighet är också att minska markbearbetningen.
En annan sak är det matsvinn som också vi finländska konsumenter förorsakar genom att slänga mat, vilket i hög grad bidrar till klimatuppvärmningen. Cirka en tredjedel av den mat som produceras, slängs eller försvinner, medan ungefär 15 procent av våra medmänniskor, en bland sju, går hungriga.
I västvärlden handlar det helt enkelt om att konsumenterna ska äta upp den mat som de har skaffat. I utvecklingsländerna uppstår största delen av matsvinnet emellertid på grund av dåliga lagringsmöjligheter och en underutvecklad infrastruktur, vilket naturligtvis måste åtgärdas, om nödvändigt med den rika världens hjälp.
IPCC-rapporten har förvisso också råkat ut för kritik, men det är nog skäl att ta den på allvar, åtminstone så länge vi inte vet bättre.
Det för oss emellertid också in på ett annat spår, nämligen att det finns stora områden blottlagda för växtlighet i dag där man använder samma mängder vattenresurser som förr utan att tillräckligt allvarligt överväga konsekvenserna för framtiden. IPCC borde engagera sig globalt i nödvändigheten att försöka beskoga på ett hållbart sätt i en helt annan skala än hittills. Det är allmänt känt att skog binder och genererar vatten och bromsar uppvärmningen av vårt klimat.
För att återvända till Finland är det nu av yttersta vikt att vår regering för en enhetlig linje i klimatpolitiken enligt regeringsprogrammet. Det ökar trovärdigheten, vilket behövs om vi ska ta klimatuppvärmningen på allvar.