Den 46-åriga skolvaktmästaren Dewayne Johnson har lymfkörtelcancer i slutstadiet. En domstol i San Francisco har av den orsaken dömt Monsantokoncernen att betala ett belopp motsvarande 253 miljoner euro i skadestånd.
Skolvaktmästaren har använt ogräsmedlet glyfosat, enligt uppgifter i internationella medier av Monsantos Ranger och Roundup sedan 2012, ibland flera timmar per dag och koncernen hade inte varnat tillräckligt för riskerna.
Domstolens jury fann att användningen av glyfosat i väsentlig utsträckning har bidragit till att Dewayne Johnson insjuknade i lymfkörtelcancer. Juryn följde alltså åklagarens argumentation. Åklagaren hänvisade i sin bevisföring till rapporten från världshälsoorganisationen WHO:s cancerforskningsbyrå IARC. Byrån lär vara den enda institutionen som kommit fram till att glyfosat kan vara cancerframkallande.
Nästan parallellt med domen i San Francisco utfärdade en domstol i Brasiliens huvudstad Brasilia förbud mot användning av glyfosat i landet. Beslutet innebär att nya glyfosatprodukter inte kan godkännas samtidigt som beviljade licenser ska dras in inom 30 dagar. Förbudet är i kraft tills myndigheterna har kommit fram till ett ställningstagande kring ämnets skadeverkningar. Ett utslag måste finnas senast till nyår.
Det kom som en rejäl chock för det brasilianska jordbruket, som odlar massor med glyfosatresistent soja och majs, det vill säga det går att spruta för fullt mot ogräs med glyfosat i de här grödorna utan att de tar skada. LF skrev om båda fallen förra veckan.
Monsanto förnekar som väntat sin skuld och att det skulle finnas ett samband mellan glyfosat och cancer. Koncernen hänvisar till över 800 studier som i motsats till IARC har kommit fram till att glyfosat inte ger orsak till cancer.
Därför kommer också domen i San Francisco att överklagas. Utslaget från den klagan blir milt sagt spännande, en annan rättegång ska just börja i St Louis i delstaten Missouri och det lär finnas kring 4.000 klienter, varav många är jordbrukare, som står i kö för att kräva ersättning, ifall Monsanto förlorar.
Bayer, Monsantos nya ägare som betalade ett belopp motsvarande 53 miljarder euro för koncernen, förnekar likaså allt samband mellan glyfosat och cancer. Koncernens aktiekurser har sjunkit med över tio procent, vilket ger en förlust i börsvärde på tio miljarder euro, låt vara att aktierna återhämtat sig en aning.
Monsantos rykte var inte det bästa sedan tidigare, ibland har man faktiskt frågat sig om motståndet mot glyfosat handlar om själva medlet eller mot Monsanto, vars metoder runt om i världen inte alla gånger varit riktigt justa. Det finns exempel på försök att i praktiken förslava skuldsatta jordbrukare i fattiga länder, efter att dessa först låtit sig övertalas att odla koncernens genmodifierade grödor.
Nu är också strider om biverkningar av det nygamla medlet Dicamba aktuella.
Sedan länge, 2000, har Monsantos patent på glyfosat dock gått ut, och ämnet tillverkas numera av många andra. Bayer försöker bli av med hela namnet Monsanto.
Hur tragiskt fallet Dewayne Johnson än är och hur illa man än tycker om Monsanto så bör dock också frågan hur glyfosat används diskuteras, inte bara om.
Det intressanta när det gäller just Brasilien är således att odlingstekniken i landet i huvudsak baserar sig på plöjningsfri odling, direktsådd, vilket anses vara bra för markstrukturen och för vårt klimat.
Än så länge säger sig emellertid många jordbrukare som idkar direktsådd vara i svårigheter ifall de inte kan bekämpa ogräset kemiskt. Och här är glyfosat än så länge ett flitigt använt medel. De som försvarar ämnet hänvisar också till att andra medel kan vara ännu farligare för hälsa och omgivning.
Men frågan är nog också hur ändamålsenligt det är att exempelvis bespruta skolgårdar flera timmar per dag så mycket som skolvaktmästaren Dewayne Johnson påstås ha gjort. Så stora och så många skolgårdar finns knappast i Benicia skoldistrikt, där han jobbat.
Och när vi nu talar om användning, är det då meningen att exempelvis privata ska använda glyfosat fritt i sina hemträdgårdar utan någon som helst kontroll, så som vi nog gör också i Finland?
Ska ämnet sprutas i stora mängder mitt i resistenta GMO-grödor? Det är kanske inte så märkligt om resistens uppstår också bland ogräsen. Litet funderar man även på vad som händer med det ämne som landar på själva grödorna. Bryts det, vilket påstås, ner på samma sätt som med de växter det tar kål på?
Det är ändå här som Monsantos agerande, det vill säga kommunikationen med användare och allmänhet, kan och måste ifrågasättas. Glyfosat är ägnat åt att bekämpa ogräs, inget annat. Om man ska hantera ett sådant ämne ska det naturligtvis göras varsamt, enligt försiktighetsprincipen. Det borde också vara på det marknadsförande företagets ansvar. Åtminstone i Finland vore det säkert relevant att förutsätta växtskyddsexamen vid användningen, när vi nu en gång har en sådan.
I EU får vi använda glyfosat i fyra års tid enligt EU-kommissionens beslut. Man kan inte utesluta att de aktuella rättegångarna påverkar vad vi får göra efter det. Men när det gäller jordbruket, vem är då beredd att betala för de merkostnader som det skulle medföra i fall producenterna måste sluta använda ämnet så som i Brasilien? Man måste även beakta att skördarna troligtvis kommer att minska.