Hur använder vi vår tid effektivt och minimerar slöseri? LEAN är en utvecklingsstrategi som strävar efter att göra produktionen så effektiv som möjligt och eliminera faktorer som inte skapar värde för slutkunden.
Inom lantbruket har man större nytta av LEAN om man har en omfattande produktion som involverar flera personer, till exempel dagens mjölkproduktion. Folke Brinkmann är sakkunnig inom metodutveckling för lantbrukare och jobbar just nu med att utbilda svenska lantbrukare och lantbruksföretagare i LEAN-filosofin.
– Allt i en produktionsprocess som inte skapar värde för slutkunden ska helt enkelt bort. Det gäller att använda tiden effektivt och eliminera slöseri.
Det handlar med andra ord om mer värde för mindre arbete.
Eliminera slöseriet
– Vi måste analysera hur vi använder vår egen tid. Det gäller att ha robusta system, att hitta och eliminera slöseri, att skapa ökad delaktighet hos de som jobbar med produktionen, att sträva efter ständiga förbättringar och lärande samt förstås ha en förståelse för kundens behov, säger han.
LEAN-strategin identifierar tio olika slags slöseri. Svinn, väntan, överproduktion, överarbete, outnyttjad kapacitet, otydlig kommunikation, lager, transporter, kassation och onödiga rörelser. Kassation, det nionde slöseriet, innebär att man inte får fullt ut betalt för en produkt eller når upp till bästa möjliga kvalitet på produkten.
– Det finns mycket slöseri i de flesta produktioner, inte minst inom lantbruket. Här finns det ändå mycket att vinna med hjälp av LEAN, särskilt i en omfattande produktionen med många rörliga parametrar som till exempel mjölkproduktion. I synnerhet om det är flera människor som jobbar med den och det är det nästan alltid i dag, säger han.
LEAN har dessutom fjorton principer som är indelade i fyra grupper: problemlösning, medarbetare och partners, process samt filosofi.
Ursprung i Japan
LEAN har sitt ursprung i det efterkrigstida Japan då den japanska industrin var tvungen att ställa om till en västorienterad tillverkningsindustri från att ha tillverkat vapen och övrigt krigsmateriel till den egna krigsmakten. På Toyotas bilfabrik utvecklade man Toyota Production System, TPS, och strategin man tillämpade började man kalla för LEAN.
– Man införde systematik i sin produktion och följde upp det man sysslade med. Tack vare uppföljningen hade man sedan möjlighet att förbättra, säger Brinkmann.
De grundläggande principerna i LEAN härstammar från Frederick Winslow Taylor som också inspirerat Henry Ford att skapa serietillverkningen. Toyota gjorde ändå tillverkningen mer kostnadseffektiv och anpassade principerna för masstillverkning.
– I dag används LEAN inom alla branscher där det finns en tydlig och strömlinjeformad produktion.
Behov inom lantbruksbranschen
Folke Brinkmann har specialiserat sig på LEAN för lantbruk. I Sverige körde man 2010 i gång med en slags metodutveckling på ett antal lantbruksföretag. 2011 introducerade man sedan LEAN-filosofin på elva lantbruksföretag och efter det har lantbruksföretag börjat med LEAN varje år.
170 företag i Sverige tillämpar LEAN för lantbruk i dag och målet är ställt på 500. Ett fyrtiotal företag som tillämpar LEAN finns på Brinkmanns verksamhetsområde i Mellansverige.
– Det känns som att LEAN kommit till lantbruket för att stanna och som att det inom vår bransch finns ett verkligt behov för LEAN-filosofin, säger han.
Den svenska utbildningen som är skräddarsydd för lantbruk omfattar aderton månader av utbildning och coaching. Alla i företaget deltar, startar med LEAN:s grunder, ledarutveckling, nuläge, produktionssystem och prioriterade områden.
– Efter aderton månader är kunden ändå inte klar med LEAN-tänket, det är bara startskottet. Jag brukar åka till företaget också efter det och kolla hur det går, avslutar Brinkmann.