Långgård: Vi kan inte acceptera att stöden försenas nästa år
Hyfsade skördar i år. Så mycket annat positivt finns inte inom jordbruket i dagsläget. I stället oroar stigande kostnader och inflationen – och utöver det riskerar stöden försenas nästa år. Nu måste vi på allvar säga ifrån, sa Tomas Långgård när han öppnade ÖSP:s fullmäktigemöte.
För första gången på flera år blev skördarna i hela Österbotten relativt hyfsade i år. Något som ÖSP:s ordförande Tomas Långgård i sitt öppningsanförande på fullmäktigemöte i Gamla Vasa i tisdags konstaterade är grunden för en bra ekonomi.
Men trots önskemål från unga producenter om att förbundet borde ha en positivare framtoning är det svårt just nu att glädja sig över så mycket annat än det. Situationen på många gårdar är fortsatt mycket svår.
– Ser vi på kostnadssidan har allt blivit mellan 100-500 procent dyrare. Det gäller el, gödsel, bränsle och samtidigt har räntorna höjts. Alla sektorer har en mycket dålig lönsamhetskoefficient enligt Lukes färska prognos, växtodlingen klarar sig dock något bättre än husdjursproduktionen, säger Långgård.
Trots att producentpriserna har stigit har de inte gjort det tillräckligt och med fördröjning, menar han.
– Vi kan inte vara nöjda med dagsläget sett ur ett lönsamhetsperspektiv och i synnerhet är läget mycket utmanande för husdjurssektorn och inom växthussektorn är det många som på grund av elpriserna inte vågar riskera att odla i vinter.
Jordbrukets ställning svag
Inflationen har drivit upp konsumentpriserna på livsmedel och än en gång är det detaljhandeln som går vinnande ur den situationen. Långgård menar att handelns marginaler fortsatt är höga, vilket deras goda delårsrapporter vittnar om.
– Trots försök till skärpningar i livsmedelsmarknadslagen står det klart att regeringen har misslyckats att stärka producenternas position i livsmedelskedjan. Vi kan också konstatera att livsmedelsombudsmannen har misslyckats rejält. Vi är väldigt besvikna över hans insats, säger Långgård.
Det som kommande regering måste jobba hårdare med är internetauktioner och långa avtal. Ett skydd mot kopiering av förädlingsindustrins produktutveckling, alternativt reglering av private label, måste också fås till stånd.
– Allt det här gör vår ställning svagare så det finns fortfarande mycket att göra, konstaterar han.
Långgård och förbundet anser att lantbrukspolitiken haltat under nuvarande regering. Stödpaketet för att trygga försörjningen misslyckades, likaså fastighetsskattestödet och fosforförordningen kommer att öka kostnaderna med cirka hundra miljoner på sikt.
– Den nya jord- och skogsbruksministern Antti Kurvinen har inlett piggt på posten, men ändå har många beslut farit fel. Och nu står vi inför nästa fadäs, säger Långgård och hänvisar till ett pressmeddelande som Livsmedelsverket presenterade nyligen.
Måste agera mot försenade stöd
I det meddelades att den preliminära tidtabellen för nästa års stödutbetalningar riskerar försena stöden grovt. Som det ser ut nu sker den första ordentliga utbetalningen i december nästa år och cirka 300 miljoner euro kan flyttas till 2024. En del produktionsinriktningar kan få en del av stöden först sommaren 2024.
– Något är fel när myndigheter som ska betjäna jordbruket börjar leva sitt eget liv. Nu verkar det vara vi som ska betjäna dem. Jag är inte nöjd med hur MTK och SLC agerade i den här frågan. Vi kan inte börja utreda om räntestödslånen kan skjutas fram, det är att acceptera och sända en signal om att vi anpassar oss och det ska vi absolut inte göra i detta skede säger Långgård.
– Våra nationella producentorganisationer måsta säga ifrån mycket kraftigare. Det kan leda till akut likviditetskris om stöden skjuts fram. Om det behövs tror jag många av våra medlemmar är beredda på att demonstrera igen, likt det vi gjorde 2016, säger Långgård.
Långgård behandlade i sitt anförande också EU:s gemensamma jordbrukspolitik CAP-2023. Positivt är att totala stödnivån ökar en aning och att stödrättigheterna försvinner, vilket leder till mindre byråkrati. Men problemen med passiv odling kvarstår och samtidigt är en stor förlorare den enmagade sektorn.
– Samtidigt har EU-kommissionen stort fokus på miljö och klimat. Frågan är om betoningen på det är för stark eftersom åtgärder riskerar att minska produktionen av livsmedel med 15 procent. Jag tycker inte vi har råd med det i tider när risken för brist på mat och svält tilltagit, säger han.
Gällande skogsbruket råder det god efterfrågan på alla sortiment. Virkespriserna är på stigande, men ändå låga jämfört med i grannländerna.
– På sikt är EU:s inblandning i skogsbruket det största hotet. Den värsta är restaureringsförordningen men det finns också andra kring klimat och miljö som bereds som bäst. Vår regering har varit oenig i försvaret av skogen och här måste linjen bli betydligt tydligare, säger Långgård.