Jordbruket genomlider en enorm kostnadsutveckling som påverkar alla sektorer negativt. Samtidigt presterar handeln rekordresultat. Det är en ohållbar situation, sa ordförande Tomas Långgård när han öppnade förbundsfullmäktiges möte i tisdags.
Coronaviruset, en exceptionell sommar med torka och hetta med dåliga skördar som följd. Höga energipriser och ökade kostnader för förnödenheter. Läget för jordbruket i Finland är på många vis prekär. Det konstaterade Tomas Långgård, ordförande för ÖSP när han öppnade fullmäktigemötet på Yrkesakademin i Österbotten i tisdags.
Mötet ordnades som hybridmöte med cirka trettio ledamöter på plats och resten på distans via Teams.
– Vi har aldrig upplevt en sådan här kostnadsutveckling tidigare och det gäller nästan alla produktionsinsatser, men störst är de för konstgödsel, foder, bränsle, el, balplast och andra insatser. För exempelvis slaktsvin har uppfödningskostnaderna stigit med 70-80 procent.
– Också nötköttsproduktionen och övriga husdjursproducenter dras med kraftiga kostnadsökningar och utmaningarna är också stora inom växtodlingen. Kommer det över huvud taget att finnas tillgång på konstgödsel till våren? frågar sig Långgård.
Otillräckliga prishöjningar
Vissa prishöjningar har gjorts på kött och mjölk, men enligt Långgård är de otillräckliga. Växthusproducenterna och frilandsodlare av grönsaker dras också med priser som är för låga.
– Samtidigt presenterar handeln rekordresultat och fortsätter med sina försök att pressa producentpriserna genom långa kontrakt, orättvisa auktioner, import och private label. Frågan som många ställer sig är vad livsmedelsmarknadsombudsmannen sysslar med?
Den frågan kommer ombudsmannen ifråga, Olli Wikberg, att få svara på under ÖSP:s höstmöte den 13 december, där han medverkar som talare.
– Jag uppmanar alla medlemmar att ställa frågor till honom då. För vi kan inte vara nöjda med vad hans byrå har presterat. Inte mycket har hänt för att förbättra vår ställning hittills, konstaterar Långgård.
Inte heller regeringen har vidtagit några ordentliga åtgärder för att förbättra jordbrukarnas position, menar han.
– Vi har en aktiv minister i Jari Leppä, men det är svårt för honom att åstadkomma stora förändringar med de Gröna och Vänsterpartiet som i stort sett motarbetar alla förslag som gynnar lantbruket.
Störande samhällsdebatt
Den ekonomiska situationen är därmed prekär för många av ÖSP:s medlemmar, understryker Långgård.
– Och till råga på allt pågår en klimat- och köttdebatt som är ett mycket störande och tärande element för många av oss, säger han.
För att uppmärksamma samhället på lönsamhetskrisen deltog ÖSP i SLC:s och MTK:s kampanj att sälja livsmedel till producentpriser förra veckan. En kampanj som han beskriver som ett nödrop från primärproduktionen.
– Med kampanjen ville vi uppmärksamma hur trängd producenternas ekonomi verkligen är. Jag tycker att mottagandet var mycket bra av konsumenterna och aktionen nådde också över nyhetströskeln. Det här var ett försök att sätta mer press på handeln, konstaterar Långgård.
På stödfronten fortsätter arbetet med CAP-2023 och som bäst finslipas Finlands strategi i olika arbetsgrupper. Arbetet ska vara klart i år och därefter ska förslaget godkännas i Bryssel.
– Fokus på EU:s nya gemensamma jordbrukspolitik ligger starkt på klimat och miljö. Det finns också många olösta frågor som till exempel plöjningsbegränsningen, förhöjda LFA-stödet, stödet till enmagade sektorn och vilka åtgärder som ska bli valbara i miljöersättningen samt stödet till unga odlare i sammanslutningar. Det pågår också diskussioner om passiv kontra aktiv odling och inom ÖSP arbetar vi för att stödsystemet ska gynna aktiva odlare, berättar Långgård.
Lagen om djurens välfärd på utlåtande
Gällande de nationella stöden för nästa år verkar det inte att ske några dramatiska ändringar. Det finns bland annat oanvända anslag på 14 miljoner euro som man nu försöker få fördelade.
– Inom lagstiftningen är lagen om djurens välfärd som blivit en långkörare på gång. Den är nu på utlåtande och kommer medföra en del skärpningar.
Skärpningarna gäller exempelvis djurens fria rörlighet, kortare övergångstid för semineringsbås och fri grisning, som är något som kommer att krävas i alla nya investeringar. Inom mjölksektorn kommer båsladugårdar också att förbjudas i nya investeringar.
– En annan fråga inom den lagen är att det alltid ska finnas tillgång till vatten, men det torde mest beröra pälsfarmarna, säger Långgård.
Gällande skogen genomlever industrin en mycket god konjunktur. Men på grund av att utbudet av virke är stort har prishöjningar motverkats. Samtidigt rasar klimatdebatten och det finns många politiska hot från EU.
– EU försöker blanda sig i den nationella skogspolitiken och vill ta taktpinnen. Det är varken bra för Finland eller Sverige och något som vi bevakar aktivt. Däremot är det aningen lugnare för tillfället gällande debatten om kalhyggen, säger Långgård.