I regeringsprogrammet finns goda ambitioner för att förbättra jordbrukarnas ställning. Men trots det är näringens lönsamhet fortfarande blygsam. Nu är det hög tid för jord- och skogsbruksminister Jari Leppä att agera, säger ÖSP:s ordförande Tomas Långgård när han öppnade förbundets vårmöte.
Jordbruks- och trädgårdsföretagen uppvisar i medeltal en svag positiv trend för företagarinkomsten för de tre senaste åren. Men 2019 stannade den totala lantbruksinkomsten för 2019 på 532 miljoner euro, vilket är bara drygt hälften av vad som eftersträvades i utredningsman Reijo Karhinens rapport som offentliggjordes för drygt två år sedan.
– Många goda förslag finns i regeringsprogrammet, men resultaten lyser med sin frånvaro. Säkert har pandemin påverkat, men det börjar i alla fall vara hög tid för jord- och skogsbruksminister Jari Leppä att agera för att förbättra lönsamheten och stärka producenternas ställning i livsmedelskedjan, vilket är den viktigaste målsättningen i regeringsprogrammet sett ur vår synvinkel, sa Tomas Långgård, ordförande för ÖSP när han välkomnade deltagarna till förbundets vårmöte som ordnades virtuellt i måndags.
Han konstaterade också att coronaviruset har ökat uppskattningen för en trygg inhemsk livsmedelsproduktion. Det borde ge utrymme för prishöjningar för producenterna, men det har tyvärr inte skett.
– Handelns starka maktposition och de stora handelskedjornas satsning på att realisera livsmedel har bidragit till den här utvecklingen. Trots att vi producerar världens renaste livsmedel som konsumenterna visar stort förtroende för, vi producerar med stor miljöhänsyn i odlingen och högt djurskydd i husdjursproduktionen och vi har nolltolerans mot salmonella, syns värdet av våra insatser dessvärre inte tillräckligt i prissättningen av våra produkter, säger Långgård.
Ekonomilaboratoriet erbjuder hjälp
För att stärka producenternas ställning i livsmedelskedjan behöver lantbruket hjälp av statsmakten. Men jordbrukarna kan inte enbart förlita sig på beslutsfattarna. Det finns på gårdsnivå möjligheter att med egna beslut och insatser påverka den egna gårdens resultat.
För att öka det ekonomiska kunnandet för medlemmarna lyfter Långgård fram ÖSP:s projekt Ekonomilaboratoriet.
– Inom ekonomilaboratoriet kan man analysera vilka faktorer som påverkar gårdens lönsamhet och gå igenom var eventuella förbättringsområden och -åtgärder finns och kan vidtas. Jag vill uppmana våra medlemmar att ta del av ekonomilaboratoriets tjänster, ännu finns det tid och utrymme i projektet för fler deltagare.
ÖSP-medlemmarna hoppas nu på en normal sommar, men inför betessäsongen finns det många som är oroliga för vargen. Långgård påpekar att det är ohållbart att medlemmar ska behöva känna att djurens säkerhet är i fara om de släpps ut på bete.
– Redan för ett par år sen sa jag att det grundläggande problemet i den uppkomna situationen är att skyddet av vargen blivit så starkt i Finland att det överstiger allt sunt förnuft. Vi fick förra hösten bevittna hur svagt rättsskydd husdjursproducenterna har då vargens värde ansågs högre än värdet på de dryga 150 får den rivit på Björköby, säger han.
Och fortsätter:
– ÖSP:s tidigare krav är ännu lika aktuella: Att återuppta beståndsvårdande jakt på varg, att lättare att få avlivningstillstånd på problemindivider och att djurägare ska ha rätt att skjuta varg som hotar sin boskap utan risk för repressalier.
Vi har råd att öka avverkningarna
Långgård konstaterade också att skogen har varit mycket på tapeten i medierna. Det positiva är investeringsbesluten om utbyggnad av den industriella förädlingskapaciteten i landet som förbättrar avsättningen både gällande massaved och timmer.
Konjunkturen för både sågade trävaror och cellulosa har snabbt vänt till det bättre och framtidsutsikterna för skogsindustrin är för tillfället väldigt ljusa. Det borde rimligtvis avspegla sig i höjda virkespriser åt skogsägarna den kommande tiden.
Men den andra sidan av diskussionen i media har handlat om skogens roll i klimatutvecklingen och den biologiska mångfalden. Enligt ÖSP:s ordförande har god skogsskötsel bidragit till att skogarna i dag växer dubbelt mer än för femtio år sedan. Det har också gjort att det totala virkesförrådet har ökat märkbart under de senaste decennierna.
– I takt med större tillväxt i skogen har vi råd att öka avverkningarna. Vi avverkar i dag skog långt mindre än vad den växer och för att upprätthålla god tillväxt och kolbindning även i framtiden är det också nödvändigt att fortsätta avverka och gallra skogen på ett hållbart sätt.
– Det behövs inte några större kursändringar i vår skogspolitik framöver. Genom att fortsätta den utstakade kursen och samtidigt kontinuerligt utveckla våra skogsskötselmetoder kommer vi att på bästa sätt bidra till ett produktivt skogsbruk även i framtiden och dessutom göra en insats för klimatet, säger Långgård.