Ospm1
I år firar ÖSP 85 år som organisation. Något som uppmärksammades av förbundsordförande Tomas Långgård när han öppnade höstmötet i Vörå i måndags. Han betonade också vikten av att regeringen kan fortsätta. Regeringsprogrammets skrivningar gällande jordbruket är goda, säger han.
Jordbruk Skogsbruk SLC

Långgård:
ÖSP:s uppdrag lika viktigt nu
som när förbundet grundades

I år firar ÖSP 85-årsjubileum. Trots att de samhälleliga förändringarna varit många har förbundets uppdrag inte ändrat. Intressebevakningen är minst lika viktig i dag, konstaterade ordförande Tomas Långgård när han öppnade förbundets höstmöte i Vörå.

Den 14 december 1934 samlades drygt 60 delegater för mantalskommunerna i svenska Österbotten till ett konstituerande möte på Arbetets Vänners lokal i Vasa. Efter ett par timmars debatt kunde stadgar till Svenska Lantbruksproducenternas Förbund i Österbotten antas.

Förbundets ändamål var att bevaka den svenska befolkningens samhälleliga och statsekonomiska intressen, samt att arbeta för befrämjandet av lanthushållningen och den nämnda befolkningens levnadsvillkor.

Den 29 december 1934 konstituerade sig det nya producentförbundets styrelse och till ÖSP:s första ordförande valdes riksdagsman J-E Hästbacka.

– ÖSP:s uppdrag har däremot inte förändrats under årens lopp. Intressebevakningen är minst lika viktig i dag som då organisationen grundades, sa nuvarande ordförande Tomas Långgård när han öppnade höstmötet i Vörå i måndags.

Långgård konstaterade vidare att jordbrukarna i landskapet – trots lokala variationer – kunnat bärga hyfsade skördar både mängd- och kvalitetsmässigt.

– Dessvärre fick vi inte glädjas särskilt länge över de stabilare spannmålspriserna från säsongen 2018-2019. Redan före skörden sänktes priserna för att ytterligare falla, men spannmålspriset har nu återhämtat sig en aning men ligger trots allt på oförsvarligt låg nivå, säger han.

Viktigt att regeringen kan fortsätta

Han tangerade också landets politiska kris där statsminister Antti Rinne fick stiga åt sidan och ersättas av partikamraten Sanna Marin.

– För vår del skulle det vara viktigt att regeringen håller ihop. Regeringsprogrammets skrivningar gällande våra näringar är goda, och det är av största vikt att Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä får fortsätta sitt uppdrag för att förverkliga dem. Också de svenska frågorna har starkt stöd i sittande regering. Med andra ord skulle troligen alla andra alternativ till dagens regering vara sämre ur vår synpunkt.

Viktigt är att det nationella stödpaketet för nästa år godkändes för jordbrukets del så att underskottet i LFA- och miljöersättningen finansierades. Däremot går beredningen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik för nästa programperiod trögt.

– Ännu har man inte nått överenskommelse om de finansiella ramarna och det är nu klart att det kommer att bli åtminstone ett övergångsår.

Livsmedelsmarknaden fungerar inte

Långgård gick hårt åt Finlands livsmedelsmarknad som inte fungerar ur jordbrukarnas perspektiv. Handeln är den dominanta parten i livsmedelskedjan och dikterar villkoren.

Handeln är inte blygsam med att öka sin andel av vinsten på livsmedel och gör allt för att pressa sina inköpspriser, ofta genom att konkurrensutsätta inhemska rena och ansvarsfullt producerade livsmedel mot anonyma import råvaror, menar Långgård.

– Beroende på produkter kan handelns taktik variera, men till exempel inom köttsektorn har handeln gått inför ett så kallat omvänt internetbaserat auktionsförfarande, där den säljare som bjuder ut sin produkt till lägsta pris får kontrakt, säger han.

Och fortsätter:

– För att få volymer sålda är kötthusen tvingade att gå med i det här förnedrande handelsförfarande, där varken kvalitet, spårbarhet eller produkternas renhet kan göra sig gällande. Det betyder till exempel att årets julskinkor till stor del såldes för ett år sedan, och därmed har handeln tryggat sina inköpspris för lång tid. Det här är ett tydligt exempel på utnyttjande av dominerande marknadsställning, säger han.

I dagens läge går det inte att undvika klimatdebatten. Långgård konstaterade att förutom den svaga lönsamheten så sätter klimatförändringen hård press på producenterna.

– Ännu på vårt höstmöte för ett år sen kunde vi inte ana att just vår yrkesgrupp skulle hamna i skottgluggen i klimatdebatten, det är också svårt att förstå mot bakgrund av att vi driver en verksamhet som man idkat sen urminnes tider, lever i symbios med naturen och dess årstider och bedriver den enda verksamhet som binder koldioxid ur luften.

Jordbruket kan inte skuldbeläggas

Långgård räknade upp en rad olika åtgärder som jordbruket gör för att ta hänsyn till miljön. Men det viktigaste kvarstår – att minska användningen av fossila bränslen.

– Det är meningslöst att skuldbelägga och piska vår livsmedelsproduktion. Det gagnar varken klimatet eller något annat, säger Långgård.

Han berörde också skogsbruket där konjunkturerna har försämrats, vilket bidrar till både svagare efterfrågan på virke och nedåtgående priser. Onödigt stor virkesimport har ytterligare förvärrat obalansen på virkesmarknaden.

– Det är inte nationalekonomiskt vettigt att importera råvirke samtidigt som det växer så det knakar i de finländska skogarna. ÖSP efterlyser större ansvarstagande av skogsindustrin.

Skogen kommer också att vara en viktig resurs i framtiden för bindningen av koldioxid. 

– I och med att hela 83 procent av landets yta är skogsmark så har vi en enorm kapacitet att binda koldioxid jämfört med andra länder. Men det finns ingen automatik, det krävs god skogsvård och ansvarsfulla avverkningar för att upprätthålla tillväxten och virkesförrådet. En välskött skog gynnar både miljön och landets ekonomi, samt även skogsägaren, säger Långgård.

Läs också:
NYLUND: MEDIERNA BÖR KONTROLLERA SINA UPPGIFTER NOGGRANNARE
KOLBINDNING OCH KOMPENSATION DISKUTERADES PÅ ÖSP:S HÖSTMÖTE
ÖSTERBOTTNISKA BÖNDER LEVERERAR TRYGG MAT
LÅNGGÅRD ÅTERVALDES SOM ORDFÖRANDE FÖR NÄSTA ÅR