Osp1
ÖSP:s ordförande Tomas Långgård konstaterade på förbundsfullmäktige att klimatförändringen sker. Och att jord- och skogsbruket kan hjälpa till att bromsa den förändringen. Vi är i nyckelposition, sa han.
Jordbruk SLC

Långgård: Jord- och skogsbruket kan bromsa klimatförändringen

Jord- och skogsbruket kan bromsa klimatförändringen. Tillväxten i skogen ska fortsätta vara hög så att mer koldioxid kan bindas. Också jordbruket kommer i framtiden att binda mer kol, sa ordförande Tomas Långgård när han öppnade ÖSP:s fullmäktige.

Med tanke på de senaste årens varierande väder – kallt och regnigt och nu senast torrt och varmt – går det inte att förneka att klimatet håller på att förändras. Det är också i dag möjligt att odla grödor i Österbotten som inte var möjliga att göra för trettio år sedan.

ÖSP:s ordförande Tomas Långgård konstaterade att klimatförändringen är ett faktum när han öppnade förbundsfullmäktige i Solf i onsdags. Men han poängterade samtidigt att jord- och skogsbruket är i nyckelposition när det gäller att bromsa förändringen.

– Hela näringen har stor potential för att bromsa klimatförändringen. I all växtlighet finns fotosyntes som binder koldioxid i växter och produkter. Vi har gjort mycket rätt inom skogsbruket där vi ökat tillväxten, vilket medför att vi kan binda mera kol.

Jordbruket kan också genom åtgärder bli aktivare för att binda mer koldioxid. Redan nu görs mycket inom ramen för miljöersättningen.

– Vi har fånggrödor, skyddsremsor och -zoner samt växttäcke vintertid. Genom nya innovationer tror jag att vi kan binda ännu mera näringsämnen i marken. Som bäst utreds strukturkalkning med gips och det kommer säkert andra möjligheter. Följande miljöersättningsperiod kommer fokusera kraftigare på att hålla utsläppen på en låg nivå, säger Långgård.

Kan göra mer

På gårdsnivå kan jordbruket också dra fler strån till stacken. Till exempel genom att minska användningen av fossila drivmedel och på sikt använda mer biogas och längre in i framtiden kanske batteridrivna maskiner.

Men Långgård höjde också ett varnande finger för de krafter som gärna beskyller jord- och skogsbruket för att inte göra tillräckligt. Det finns krafter som till och med vill förbjuda kalavverkningar.

– Jag tycker vi som producenter kan stå rakryggade och vara stolta över allt vi gjort hittills. Vi ska inte belastas för klimatförändringen. Som exempel har växthusnäringen gått i bräschen och minskat användningen av fossila bränslen till förmån för flis. Sedan är det många som pekar finger på köttkonsumtionen, men inhemskt kött är miljövänligt och produktionen i Finland en av världens säkraste och renaste, säger han.

Långgård tangerade också stöden och understryker att ÖSP och SLC jobbar aktivt för att tvärvillkoren ska slopas eller implementeras på vettigare sätt.

– Som det är nu medför tvärvillkoren bara byråkrati, kostnader och onödiga sanktioner.

Det som oroar Långgård är att miljöersättningen för 2020 är underfinansierad. Nästan hälften av anslagen lär fattas och det är tyst från jord- och skogsbruksministeriet.

– Fokus i miljöersättningsprogrammet för nästa period ska vara på att minska övergödning och minska koldioxidutsläppen. Nu måste ministeriet se till att ta fram medel så att de åtgärder jordbrukarna har gjort också ska få finansierat kostnaderna som de medför.

Lagarbetet fortskrider

I riksdagen pågår arbetet med lagen om djurens välbefinnande som Långgård hoppas går igenom i nuvarande regering.

– Vi har redan i dag en hög nivå på djurskyddet och den nya lagen medför nya krav. Men jag anser ändå att lagen är en kompromiss som vi kan leva med. En annan lag jag hoppas ska godkännas är livsmedelsmarknadslagen som utgår från att få bättre balans inom livsmedelskedjan.

– Några underverk kommer inte att ske men jag hoppas på att vi får bort olägenheter från de starkare aktörerna i kedjan, det vill säga handen. Den här lagen är ett steg i rätt riktning, säger han.

Han berörde också marknaden i korthet. Ljusglimten är spannmålsmarknaden som verkar fungera.

– Vi har i dag spannmålspriser som är femtio procent högre än i fjol. Den stora frågan nu är hur vi ska få det här vidare till kött-, mjölk- och äggproducenterna?