Ålands landskapsveterinär har polisanmält Ålands Hushållningssällskap för brott mot djurskyddslagen på grund av pilotprojektet med virtuella stängsel som Landsbygdens Folk berättade om förra veckan.
– Vi har noterat att en polisanmälan är gjord och i nuläget avvaktar vi den utredningen, kommenterar Hushållningssällskapets vd Magnus J Stark.
Han hänvisar till ett beslut som landskapsregeringen tog den 23 november 2021 och som hushållningssällskapet anser gett ”klartecken” för en demonstration av tekniken med virtuellt stängselsystem. Systemet är bland annat tillåtet i Norge, England och Australien och testas aktivt av Sveriges forskningsinstitut RISE.
Stark berättar att Hushållningssällskapet sedan den 27 maj under en hel vecka försökte få till ett möte med landskapsveterinär Maria Borgström för att diskutera situationen.
– Men Borgström har valt att inte acceptera ett möte med oss, berättar Stark och fortsätter:
– För stunden kan vi bara konstatera att Hushållningssällskapet och landskapsveterinären har olika åsikter i ärendet. Vi får avvakta polisutredningen och vi hoppas på ett snart möte med landskapsveterinären, säger Magnus Stark.
Bakgrunden till tolkningstvisten om virtuella stängslen är att Ålands Miljö- och Hälsoskyddsmyndighet ÅMHM den 23 mars i fjol med landskapsregeringens vägledning som grund och med stöd av den åländska djurskyddslagen förbjöd virtuella stängselsystem som baseras på användning av elstötar.
Men en dryg månad senare, den 28 april 2021, undanröjde ÅMHM-veterinären Annett Pfeifer myndighetens förbud med motiveringen att beslutet ”saknade juridisk grund” eftersom det inte berörde en pågående situation och inget lagbrott har begåtts.
Nytt beslut öppnade för ”pilotprojektet”
Den 8 september 2021 lämnade Hushållningssällskapet in en begäran om att landskapsregeringen omprövar sitt tidigare negativa ställningstagande till användande av virtuella stängsel på Åland.
Motiveringen var att sällskapet planerade en ”demonstration” av hur virtuell stängsling fungerar för betande djur på Åland.
I ett beslut från den 23 november i fjol undertecknat av utvecklingsminister Alfons Röblom och miljöbyråns chef Jacob Nordlund slår landskapsregeringen dock fast att den inte omprövar sitt tidigare ”ställningstagande” där man ansåg att virtuella stängsel strider mot den åländska djurskyddslagen och åsamkar djuren onödigt lidande.
Däremot kompletterades det tidigare förbudet med formuleringen att ”effekterna av användning av virtuella stängsel bör utvärderas innan användningen inom landskapet Åland förbjuds eller förordas. Utvärderingen bör göras som ett pilotprojekt under en begränsad tid, med krav på övervakning och rapportering av stresspåverkan på djuren samt uppföljning och utvärdering av samhällsnyttan”.
Hänvisar till EU-direktiv
Det är alltså med stöd av den nya ”kompletteringen” som Hushållningssällskapet anser att landskapsregeringen ”gett klartecken” för att demonstrera den virtuella stängseltekniken på Åland.
Men efter den demonstration och utvärdering av virtuella stängsel som under tre veckor skett på Åland nu under våren gjorde landskapsregeringen alltså en polisanmälan mot Ålands Hushållningssällskap för brott mot djurskyddslagen.
Landskapsveterinären Maria Borgström uppger i ett mejl till LF att det formella beslutet om ”upprättande av polisanmälan av Hushållningssällskapet” fattades av ställföreträdande avdelningschef Ylva Lindström, på Borgströms föredragning.
För sin egen del hänvisar Maria Borgström till utvecklingsminister Alfons Röbloms ursprungliga beslut då han på föredragning av dåvarande landskapsveterinären Mohammad Jaber bestämde att virtuella stängsel enligt den åländska djurskyddslagen bör vara förbjudet i landskapet Åland ”eftersom denna metod använder redskap eller anordning som uppenbart kan utsätta djuren för onödigt lidande”.
Enligt Maria Borgström kan ett sådant beslut inte omprövas.
– Den lagliga grund som kräver verksamhetstillstånd och projektgodkännande för djurförsök är desamma som det varit sedan 2013 med direktivkonform grundat i EU direktiv 63/2010, skriver landskapsveterinären.
Produktionsdjur på naturbeten
Eftersom Maria Bergström betraktar pilotprojektet på Åland som ”försöksdjursverksamhet” enligt EU-direktivet anser hon att det på förhand skulle ha krävts särskilt verksamhetstillstånd och projektgodkännande från landskapsregeringen.
Men enligt Ålands Hushållningssällskap kan EU:s direktiv om villkoren för djurförsök inte tillämpas när det gäller den åländska demonstrationen av de GPS-halsband som behövs för den virtuella stängslingen.
I sin ansökan om omprövning av förbudet mot virtuell stängsling poängterar sällskapet uttryckligen att den gällande lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål ”inte är tillämplig i fallet med virtuella stängsel”.
– De djur som avses att användas i demonstrationen är produktionsdjur som inte är uppfödda i syfte att vara försöksdjur. De ska gå på naturbete och därmed leva under så normala betingelser som möjligt och när projektet är avslutat kommer de att återgå till sina vanliga levnadsbetingelser, påpekades det i ansökan.
Just för att undvika en missvisande koppling till djurförsök benämner Hushållningssällskapet sitt pilotprojekt för ”demonstration” för att särskilja studien från test eller försök.
EU-direktivet ger djuren mindre skydd
Djurförsök eller djurtester är ett samlingsnamn för användning av djur i forskningsverksamhet, i tester av ämnen och produkter, i utbildningssyfte såväl som vid diagnos av sjukdomar och tillverkning av biologiska produkter.
Föreningen Djurens Rätt, som arbetar för att förbjuda och ersätta djurförsök, skriver på sin hemsida att djurförsök enligt EU:s definition handlar är när djur utsätts för någon form av ingrepp i forskningssyfte. Med ingrepp avses då injektion, operativt ingrepp eller annat som kan orsaka smärta, lidande, ångest eller bestående skada.
Enligt EU-definitionen är det exempelvis inte djurförsök då djur används i beteendeförsök utan ingrepp eller då djur dödas för användning av organ, vävnader och celler eller då djur används i lantbruksforskning.
Djurens skydd på basen av EU-direktivet är enligt Djurens Rätt mera begränsat än med den gängse definitionen av djurförsök i Sverige.