Enligt Finlands Näringsliv EK:s utredning ”Maaseutupulssi” ser det kommande året dystert ut för företagen på landsbygden. Det framgår av en enkät som organisationen låtit göra där över 1.000 företag på landsbygden samt i glesorten och städerna svarat på frågor gällande det gångna året och utsikterna för år 2023.
Enligt EK:s ledande expert Jari Huovinen kommande året blir tufft för företagen på grund av de anhopande problemen.
– De fortsatta kriserna har frestat på landsbygdens företag och försvagat deras uthållighet. Företagarna har endast tack vare sin ihärdighet och genom att förbruka sina sista ekonomiska buffertar kunnat hålla ut så här långt. Nu har dock många vridit och vänt på alla möjligheter, vilket betyder att 2023 hotar att bli hopplöst.
EK:s analys baserar sig på fyra olika moment: efterfrågan, antalet anställda, investeringar och utlandshandel.
Gällande anställda och efterfrågan uppvisade år 2022 förbättringar i jämförelse med året innan. Trots att sysselsättningen fortfarande är sämst på landsbygden närmast städerna, återhämtade den sig i jämförelse med år 2021. Under år 2022 var andelen företag som rapporterade om ökad efterfrågan och ett ökat antal anställda större än andelen som rapporterade om att dessa minskat.
Företagen fortsatte dock under 2022 att rapportera om sinande investeringar, och även här ligger landsbygden runt städerna sämst till. Utlandshandeln har gått trögt trots att kärnlandsbygden och glesbygden repat sig från 2021 då hela 52 procent av företagen rapporterade om att exporten minskat.
2023 visar rött
Utsikterna för det kommande året uppfattas bland företagen som dåliga. Främst gällande investeringar och export förutspår företagarna att en omfattande nedgång är att vänta. Samma farhågor finns också gällande efterfrågan.
Minst orolig är man över utvecklingen av antalet anställda – på landsbygden runt städerna förhåller man sig till och med försiktigt positivt till sysselsättningen. Inför 2023 uppfattar dessutom 39 procent av företagen brist på kunnig arbetskraft som en utmaning.
Endast 10 procent rapporterar om att permitteringar kommer att genomföras med säkerhet, medan 49 procent svarar att inga permitteringar kommer att ske.
Av företagen rapporterar 95 procent att de kommer att vidta kostnadsbesparingsåtgärder, och av dessa kommer 61 procent att genomföra dem med säkerhet, medan 34 procent uppfattar besparingsåtgärderna som möjliga.
Under de kommande sex månaderna är det fortfarande de stigande priserna på råvaror och energi som oroar mest – 66 respektive 61 procent. Inför år 2023 uppger 17 procent att de möjligtvis måste lägga ner sin verksamhet, medan 67 procent med säkerhet vet att detta inte kommer att ske.
Det gångna året har därmed med tanke på världsläget varit någorlunda positivt för sysselsättningen trots att investeringarna minskat.
EK:s rapport visar dock att investeringarna fortsätter avta medan kostnaderna för råvaror och energi pressar företagen till det yttersta. Detta betyder i värsta fall att många företag på landsbygden kommer att vara tvungna att lägga ner sin verksamhet helt.